Den här resan som var en dubbel var planerad sen länge. Vi åkte Birka den här gången, hela familjen.

Trodde vi skulle missa första resan för vi var ursena till terminalen och när L lastat av mig, rullstol och all packning och stressat iväg till vikinggaraget så funkade inte kortet när han skulle betala så 45 innan båten skulle gå fick Christine springa dit med sitt. Hon sprang verkligen och när hon var 50 m därifrån hade han lyckats betala och parkera. Så vi hann men det var i grevens tid.

Va en del bekanta på båten den första kryssen som Per-Håkans och Martinez spelade på. L hade en del tanter och dansa med och C träffade bl.a på Lappen en 80-årig farbror hon brukade dansa med på Yesterday och Grönan när hon var yngre. Han kände knappt igen henne nu. Hon har ju som växt på sig lite sen hon var mellan 12-15 år. Han har p.g.a ohälsa också varit borta från dansen ett tag.

Med på kryssen var också min gamla arbetskompis Lena från början av 80-talet. Vi har stött på varandra nån gång innan men den här gången pratade vi lite mer då hon och en killkompis till henne också skulle dubbla.

Vi träffade också på en mamma från Bollnäs som hade en dotter som drabbats av hjärntumör samtidigt som Elle. Visade sig att hennes flickas eftereffekter var snarlika Es så hon skulle leta efter henne på fejjan. Är lite kluvet och träffa folk från den där tiden, vi har ju några vi umgåtts med men det brukar rinna ut i sanden efter ett tag, man tycker som att man går tillbaka till den där hemska tiden på något vis. Antagligen för man fick så dålig hjälp att bearbeta det.

Iaf så provade vi att äta i cafeterian den här första resan, vi hade fått sen lunch och ingen var särskilt hungrig så vi tog en paj. Konstaterade att den var helt ok och att man inte blev ruinerad heller precis.

Fick "vårt" bord i nattklubben sen och P-H stod på rätt sida   , vårt bord är ett bra bord där man kan ställa både rollator och kryckor på ett bra sätt utan att riskera att någon snubblar på dom, dessutom ser man hyfsat bra både orkester och ut. Rullen kan man dessutom ställa så man har uppsikt.

E o jag dansar ju inte men där kan man sitta bra ändå och ta sig därifrån hyfsat lätt.

Blir ju så nu att jag går en del med kryckorna på båten iaf fast jag egentligen inte ska det. Får så klart böta en del och det blir ofta dubblering av värkmedecinen både på båten och några dygn efteråt. Men det är praktiskt omöjligt att ta sig med rullen till toan när det är fullt med folk. I hytten slänger vi in den i duschen på natten så den kommer undan där, men det är skönt att få sätta sig i den när man "kryckat" en del på kvällen.

Min värk har för övrigt minskat med säkert 50% sen jag fick den första och när jag använder den. Och jag skulle aldrig kunna ta mig från parkeringen in på båten utan. Axelskadan gör ju att jag inte kan rulla mig själv heller.

Ja första kryssen gick alldeles för fort. Följdes av nr 2 (otippat va) med Date och goingarna Micke Ahlgrens som det var alldeles för länge sen jag träffade. 3/4 i Martinez stannade dessutom kvar privat.

Vi åt med Lena och hennes killkompis i Bistron, vi provade nån rostbiffmacka med friterad skivad potatis, var så där. Dåligt kött och fullkornsbröd. Men vi hade urkul, hennes killkompis var verkligen en sån social och underhållande person och Lena har alltid varit en sprudlande tjej. När vi jobbade hop i sjukvården var hon bara 17 år men alla älskade henne. Hennes mamma var avdelningsföreståndare och också en mysgumma av rang. 80 år hon också nu precis som min så L är väl en sladdis där.

Med på den här kryssen kom också en kompis till C med sin son på 3 år. Inte så ultimat om man vill dansa kanske.

Trevligt som 17 även denna men kan inte låta bli att tycka att en del människr är tragiska. Tjejer i alla åldrar som verkar hänga upp sina liv på att åka på sina favoritband kan bli rätt pinsamma, man kan dessutom se dom på flera orkestrars spelningar och dom är alltid bästisar. Iaf tror dom men man ser ju på en del killar hur less dom är men håller färgen såklart. Sen alla Travoltor på golvet, man ser mkt när man sitter    

C skulle ju åka en tredje kryss med en kompis och hennes mamma, men kompisen svärmar lite med en av killarna i Date och mamman var nog inte så närvarande så det var ju tur hon hade MA där som hon också kände. Jag hade ju lite på skoj bett både Micke o Sara, Petters tjej att ha lite koll och jag tror att även om hon suckade lite så var hon rätt trygg med det. Hade ju också hamnat med dom på natten när kompisen var med sitt svärmeri och mamman sov. (Hon hade koll, eller?) Jag vet att Mi, ja dom andra också tror jag, skulle ingripa direkt om han såg att hon råkade ut för något och han hade mkt riktigt sagt det till henne också och på skoj kollat henne i pauserna. Dom har ju känt henne sen hon var 10 eller nåt sånt.

Jag litar ju på henne, vet hennes inställning till att dricka och tror inte hon skulle bli plakat men hon kan ju råka ut för pundhuvuden som det finns gott om kvart i två på natten.... och så erfaren är hon ju inte ändå, så det kan ju bli jobbigt att hantera. Jag fick också en positiv rapport nu ikväll, hon hade skött sig. Det var nog hennes roligaste kryss också, den här kompisen och hon är på samma våglängd och har så kul när dom ses, tyvärr bor hon numera på västkusten. Men det går ju tåg, flera st varje dag.

Ja kryssningarna slutade lite tråkigt, 2 000 i böter för han hade råkat ställa sig på handikapplats. Vi får ju inget tillstånd eftersom jag inte kör själv och han brukar aldrig ställa sig på en sån men den här var också extremt dåligt skyltad. Vi får skylla på stressen.

På hemvägen körde vi en drive in på MacceDonken i Väsby, köpte varsin sallad så man hade mat klar när man kom hem. Vilka står där om inte Martinez.    Väl hemma stressade E o L i sig maten och åkte på släktforskning, jag plöjde genom 120 mail och var rätt mör så la mig före midnattmen sov dåligt och låg ända till 11 idag.

In och handlade på em och hämtade C vid tåget, sen lite TV o mat vid den. Sen gick L till sina datorer vid 20-tiden och sen dess har jag inte sett honom. Kul fredag och inte lär lördan bli bättre. Ska iaf tvinga han att städa framförallt köket i morrn. Börjar bli lite sanitär olägenhet nu och det finns ingen som helst anledning för mig att acceptera det. Jag gör det jag kan men städa får han göra, så det så!