4 dödsfall i bekantskapskretsen till någon i familjen på mindre än en månad, känns som kvoten är uppfylld, det räcker nu. 2 har dessutom avlidit oväntat i sömnen.

Det började med Anna som jobbat här i församlingen, främst bland ungdomarna men också med andra saker. Varit med till Estland på vänortsmöten, hafr estniska ungdomar boende hos sig m.m.  Hon fick bröstcancer och det har gått fort. Hon tittade förbi ibland och var bl.a med här hemma då C tog studenten. På fredag ska vi ta farväl av henne.

Sen en vän till Elle, Erik, jag har hälsat på honom vid ett tillfälle men hon känner han från sin badgrupp och fikat efteråt som dom har. Hon var på hans begravning i fredags. Han avled i sömnen endast 40 år gammal. Begravningen hade varit otroligt fin, men ljus och varje gäst fick ett ex av hans diktsamling "Eriks samlade värk"

Det tredje dödsbudet kom Bosse o Annika med igår. En f.d granne i stan, Gunlög avled efter en stor hjärnblödning. Var på promenad med sin man och fick plötsligt en fruktansvärd huvudvärk. Det var iofs inget ovanligt då hon ofta hade svår migrän men det här var inte riktigt som det brukade så till slut åkte dom in. Hon blev snart medvetslös och läkarna som efter MRT snart såg felet gav inget hopp. Hon dödförklarades. Dom hade tillsammans med den enes föräldrar köpt ett hus i grannbyn för föräldrarna började bli skrupliga. Så händer det här.

Det fjärde fick C se igår, en kompis till henne som ska bli präst lade ut en länk från det pastorat där också min son arbetar. Lars-Ove var kyrkoherde och har både vigt Johnny och Matilda och döpt mina barnbarn.

Vi har pratat en del med honom genom åren då han bl.a är involverad i kyrkans internationella arbete men har även i andra sammanhang varit mycket även i vår församling. Han är en av två som står i mitt Vita Arkiv som önskad officiant om jag skulle gå bort.

Han somnade också in i sömnen, endast 54 år gammal, natten till i fredags. Han är gift med Ärkebiskopens syster Cecilia och tillsammans har dom 4 barn födda mellan 91-98. Han miste en son genom en olyckshändelse från ett tidigare äktenskap i september. Så syskonen har på 7 månader både mist en bror och sin far.

Han var en otroligt fin människa, lättpratad och inte så högkyrklig i sin framtoning. Enligt min dotter, och säkert många andra också "Uppsala stifts bästa präst".

Händelser som var och en är så tragiska, men tillsammans känns det nästan ointagligt.