M ringde i morse och var så glad. Det har vänt som på en femöring. ( mynt som fanns på " hedenhös tid")
För bara två dygn sen var han ju så dålig att dom t.o.m blev uppringda och satt och vakade och vad doktorn gav för besked kan ni läsa i föregående inlägg.
Igår hände det saker. Dom var där lite tidigare än dom brukar och fick vara med på ronden. Dr säger något åt honom och han svarar både ja och nej.
Strax efter kommer sjukgymnasten och hon säger att han ska lyfta sin friska arm, då gör han det. Hon som sondmatar berättar att han svalt vatten själv så nu ska dom snart ta bort sonden.
Han har enl M mycket klarare blick och när dörren till hans rum öppnas då vänder han huvudet ditåt.
Sjgym sa också att han känns stark i musklerna och hon förstod att han var vältränad.

Först blev jag alldeles chockad, sen glad, sen lite mer optimistisk men bereder mig på 2 steg fram och 1 tillbaka. Vis av erfarenheten. Men just nu finns det hopp!

Som ni märker så delar jag inte dom här inlägen på facebook. Ni som anstränger er att logga in ni har förtroendet att läsa.

Det besked jag fick i morse, att mannen som varit en del av min familj i 40 år och som satt här och berömde min mat och pratade innebandy med Rasmus för mindre än 2 v sen inte kommer att bli som innan. Han är borta! Det ska ske ett herrans under om han ens kommer hem igen.

Jag går sönder, jag mår illa, magen värker men jag kan inte göra ett skit! Denna satans väntan som man ändå satt sitt hopp till.

"Första veckan är värst." varför måste dom säga så då? Om dom ändå sett hur trasigt det är, varför ge oss det hoppet?

Varför i herrans namn ska dom rehabilitera om det inte går vägen, verkade ju som doktorn redan visste det. Då är det väl lika bra att vi får ett avslut.

Ja under kan ske och har skett, jag vet det också. Men denna ovisshet den gnager sönder mig inifrån.

Försöker tänka positivt men det är ta mig 17 inte lätt! Jag orkar snart inte mer!

Ena stunden sitter han och pratar med en kompis i telefon och i nästa kan han inte kommunicera, inte gå. Hur kan det gå till så! Vi kan skicka folk till månen men vi kan inte laga en hjärnblödning!

Å varför just han? Han som aldrig rökt, inte dricker mer än ett enstaka glas vin till maten, som tagit hand om sig och tränat hela sitt liv! "Svajen", som har flera SM-titlar både som yngre och som senior i BT. Var Tobos stolthet i fotboll när han var ung har en granne berättat. Spelar boule flera ggr i veckan som pensionär! Cyklar, promenerar och rör på sig varje dag. Till vilken nytta då?

Han som är omtyckt av precis alla! som skojar och pratar med "vem som helst" i synnerhet barn & ungdomar.

Det är så djävla orättvist!

Igår kom min kompis Lisbet hit. Vi brukar ses ett par ggr om året men förra året blev det inget. Vi hade bestämt en helg i somras men då blev vi sjuka.
Men igår kom hon och stannade från fm till efter Året med kungafamiljen som vi båda ville se. Vi hade mycket att prata om och tiden bara flög iväg. Vi konstaterade iaf att vi varit vänner i 40 år. Det är länge det.
Hon är en riktig järnlady, 4 år äldre än mig. Pensionerad mottagningssköterska från gyn på ackis som efter pensionen gick med i en veteranpool så nu jobbar hon några timmar om dagen på en förskola. Hjälper dom i kök och med lite lätt städning. Hon köper ett busskort hon åker med i hela länet och ger sig ofta ut på dagstripper både ensam och med en kompis. Häromdan hade dom varit i Norrtälje och fikat. Hon älskar att cykla och kan ge sig ut med kaffetermos och korsord ibland på sommaren.
Hon bor i Eriksberg men det har hänt att hon har cyklat ut hit.

Fick ett dystert besked av M idag. Hon hade pratat med doktorn igår som inte kunde ge mkt hopp, det är mkt som är trasigt. Så nu väntar en lång rehabilitering först på neuro och sen på Tunåsen.
Men rehab till vadå? Om han nu inte blir kontaktbar.

Det är kallt idag, -13 just nu. Det var så man nästan inte ville gå ur sängen idag, så gosigt o skönt under duntäcket. Blir ju lite kallare inne också, tar en stund innan pannan hänger med nu när vi bara kör på el. Vi är vana att ha runt 23 gr, nu var det bara 20 och det är inte ultimat för mina leder.

Nu ska jag iaf fika med lite mjuk pepparkaka som L hade med sig igår.

Sitter på sängkanten efter knappt 4 timmars sömn. Svinkalt både ute och inne men inne ordnar det sig nog när vi sätter fart på folk och allt lyse. Snöar lite lätt och blåser. Har nog kommit en del snö i natt.

På Arlanda har dom hittat en misstänkt bomb, läskigt nära här ju. Tåg och bussar står stilla.

Nu ska jag ta tag i dagen.

Forts oförändrat men stabilt på doktorsspråk. Tror det är bra.

M hade haft trevligt hos syrran igår och stannat länge, blev hemskjutsad.

Vi gör inte många knop, det är för kallt för mig att åka ut med scootern. Glor på TV, läser, kollar datorn, målar lite i våra vuxenmålarböcker. Den största ansträngningen jag gjort idag är nog duschen.   Däremellan så äter och fikar vi. Men vi låter bli julkakorna, får va slut på godsaker nu.

Hade tänkt åka till Örbyhus idag men dom skulle ut och äta och sen skulle Ma spela. Såg det försent annars hade ju vi också kunnat åka till greken i Svista.

I morrn blir det väl en liten stadstripp, in till Nelins o handla lite grönt o nån frukt kanske. Både djuren och vi behöver nytt. Nån dricka kanske, jag fixar inte vin längre verkar det som, vi tog ett glas till maten idag men jag bara somnar. Sover ju oroligt nu så klart, kan väl bero på det med.

På tisd får vi besök sen efter onsd är det ju vardag igen. Nu börjar värsta tiden, bara en evig väntan på våren, tur vi har tjejernas födelsedagar nu i jan och febr. Alltid nån orsak att laga nåt extra.

Väntar ju på svar på min överklagan också. Då är det inte bråttom inte.

Funderar på om jag ska ta bort min facebook. Känns nästan meningslöst att ha den, känner mig totalt osynlig ibland. Jag har ju både insta och twitter + att jag bloggar. Vill folk veta vad vi gör kan dom se det ändå. Sen finns det faktiskt telefon och man kan ses IRL. Funderar ett tag till.

Oförändrat tror jag. Annars hade jag väl fått hört det. M åkte med hem till syrran efter sitt pass idag och jag har inte pratat med henne. Blev försent för att ringa när jag kom på det.
Idag började väl kuppen för Rasmus med, den han skulle åka och titta på.

Sov länge idag också, har svårt att somna, tankarna far i huvudet. Kollat ikapp lite Tv, tittat på Stjärnorna. Gillar verkligen Morgan men får svårare för Claire ju mer jag hör henne. Sen kollade vi på den första Dvd:n i min julklappsbox. Åt lite skaldjursrester idag och resten av ost & frukt. Planerat tisdagens middag, är ju trettondagsafton då och vi får hit en gammal kompis till mig. Vi har nog känt varann i 40 år, träffades på en vävkurs i ungdomsringens hus Ringhem. Tror vi stöpt ljus och gjort halmbockar där med.

Nu har jag slängt in en fryst stek i ugnen och gjort en saltlag med lök, vitlök och örter i till den. Ska ligga 5 timmar i lagen då den är klar sen vila 1 timme innan den är klar att skivas tunt. Blir morgondagens middag med potatisgratäng.

Ja mer än så har inte hänt idag! Inte utan att man längtar till det blir vardag och ordning igen.

Jo förresten fick veta idag att det totalt sprängdes 43 postlådor då när vår gjorde det med. 43 st! Det är ju sanslöst. Tydligen 2 killar från Ärentuna som gjorde det. Blir det åtal kan man ju få en ny iaf och kanske nåt skadestånd. Snacka om att förstöra sina chanser till jobb m.m lär ju finnas med i belastningsregistret. Iofs kanske dom har jobb, det var ju inte lite pengar dom förstörde den kvällen.

Hade hänt nåt vid macken i morse vid 4 med. Han som är admin i vår bytråd hade skrivit det till mig då. Annars har det ju varit lugnt i den här delen av byn sen nyår. 00.15 var det knäpptyst efter nyårssmällarna sen hörde vi lite småsmällar bara nån timme senare. Det är nästan så man skulle kunna tro att polisen var härute.

Nu ska jag in på Fb och gratta Ma som fyller idag. Vet inte om dom är hemma i morgon men isf kanske vi åker över. Dom var ju här då vi fyllde.

Hörs igen!

Men ändå en jätteliten förbättring. En grimas av smärta och en tendens till blick mot fönstret när dom pratat om utsikten. Små tecken som ger hopp. M tyckte det kändes lite mer positivt idag. Ändå är han fortf medvetslös och inte kontaktbar. Men efter det hon berättat idag tror jag han är mer med än man kanske tror. Eller är det bara ett önsketänkande?
Första veckan ska ju vara avgörande. Och den här mannen är ju trots sina 80+ en idrottsman, bra tränad och i gott skick.

Vi sov läskigt länge idag så länge att Turid och Christine som vaknade tidigt gick upp och hämtade frukost och åt nere hos henne. Då var dom ändå inte hemma förrän vid 3. Jag vaknade av att dom gick ut, C följde med henne till bussen.
Sov oroligt i natt, vaknade flera ggr. Tänkte på han som ligger där och på M som var ensam. Idag hade hon sällskap däruppe iaf och i morgon ska hon till syrran.
Vi åker upp när det blir lite mer stabilt. Kan ju bli jobbigt om han har för många där. Bättre barn och frun är där nu.

Slö dag, gjorde pizza från kit. Fläskfile' och bea på. Kollat Nyårskaramellerna på 4an och På Spåret. Nu hänger E o jag i soffan jag med paddan och hon läser på luren. Ska nog flytta till min säng snart.
Ber om att allt ska gå bra.

Min älskade plastpappa blev sjuk idag. Allvarligt sjuk i en hjärnblödning. Vi är så himla oroliga. Inget mot vad mamma är så klart men ändå.
Den här mannen kom in i vårt liv när jag redan var vuxen och hade barn. Han har ändå varit mer pappa åt mig, morfar till mina barn och gammelmorfar till barnbarnen än vad orginalet var. Senast på juldagen satt denna sportnörd och pratade innebandy med barnbarnet och förhörde sig om när i Storvretakuppen han skulle spela och bestämde sig för att åka och titta. Nu blir det inte så!

Dom hade tagit en promenad på fm, sen fikade dom. Mamma var i källaren ett ärende på em och då hade han suttit och pratat med en kompis och önskat Gott nytt år. Då mamma kom upp satt han kvar och bara stirrade framför sig. Helt okontaktbar och förlamad i halva kroppen.
När ambulansen kom hade dom lugnat min mamma och sagt att man löser upp proppar snabbt idag men det var alltså inte "bara" en stroke. En allvarlig hjärnblödning hade doktorn sagt.

Hans dotter hade slängt sig på cykeln och cyklat från Sala Backe upp. Hon var kvar där när mamma åkte hem. Va så skönt att få prata med henne direkt och jag ville hämta hit henne. Men hon sa uttryckligen att hon ville vara ensam, hörde att syrran ville hämta henne också. Ja hon kanske behövde det. Hon hade ju dukat och gjort klart till dom för ikväll och förrätterna var klara. Nu hade hon fått i sig en förrätt och tänkte gå i säng då jag ringde.
Tycker så himla synd om både henne och hans barn och barnbarn. Äldsta barnbarnet som varit jättemycket med dom på semestrar och så från hon var liten är otröstlig. Hon är ett par år yngre än C.

Sonen hans jobbade ikväll och vet inte ens om han kom ifrån. Nyårskvällen är ju inte lätt att få in någon.
Ja det blev en nyårsafton vi inte kommer att glömma den saken är ju helt klar.