Ja i min nöjesvärld som är dans blir man som en vän nästan. Både med dom som kommer och dansar på samma ställen år ut och år in men även på orkestrar man åker på ofta. Ja bland dansarna har vi fått flera riktiga vänner men det funkar oftast inte så med musikerna, även om undantag finns.
När någon utav musikerna slutar kan man ibland bli jätteledsen. Man är ju van att se, höra och träffa den här personen ganska regelbundet, man pratar mer och mer och även om man aldrig har varandra i den privata sfären så känns saknaden ändå.
Det var kanske värre förr innan man hade facebook för nu kanske man ändå är vänner där och kan ses i cybern. Men alla har ju inte det eller har den rent privat.

Jag var till exempel jätteledsen när Micke försvann från P-H. Eller när Wahlströms och Bhonus slutade spela, eller Chris la av helt med dansmusiken. Det blir som ett sorgearbete light på nåt vis.
Nu kan jag inte påstå att jag var vän med alla dom här men man kramades och snackade lite efter dansen ändå.
Apropå kramar, hur många av er får uppskattning muntligt och en kram av era "kunder" efter jobbet, VARJE DAG? Nä tänkte väl det :-D det är nog bara dansbandsmusiker och dom som jobbar med vissa utvecklingsstörda som får det.

Men det är nog inte alltid så lätt i ett band heller! Man tillbringar mycket tid tillsammans kanske inte alltid under ultimata förhållanden. Dom måste ju om några bli som en familj. Som i alla familjer så knakar det i fogarna ibland och då händer det att folk slutar. Man blir ledsen men oftast kommer det ju en ny och det blir jättebra.

Ja ni undrar säkert vart jag vill komma men i ett av mina favoritband händer det tråkiga saker nu. En av killarna slutade i april. Vi tyckte det var jättetråkigt och blev samtidigt lite undrande. Just han hade man liksom inte trott det om. C hörde något rykte om att han fått sparken men jag litade inte riktigt på den källan. Så vi brydde oss inte om just det.
Men det var tyvärr sant. Och igår släppte någon bomben på facebook eftersom det stod i lokalbladet att en stämning lämnats in av han som fick sluta. Så himla tråkigt. Ja varför och deras ev bråk vill jag inte veta något om men nu är det ju som två läger på nåt vis.
Antingen så tycker man synd om honom eller om bandet som blivit stämt. Parterna har inte uttalat sig vad jag sett men den s.k massan gör det desto mer. Inte bara deras stammisar heller, helt plötsligt är det fullt med åsikter, både högt och lågt.
Den som delade artikeln menade att det ju var en allmän handling som vem som helst får läsa.
Ja det är det men den måste ju hur som helst börja delas av någon och sen hänger ju drevet på.

Varför? Ja man vill väl visa att man vet. Vad skulle det annars vara? Har någon med detta att göra utom de inblandade? Knappast!

Det här har som jag känt till bara hänt en gång innan. Av en helt annan anledning och ett helt annat band. Det var så där 30 år sen.
Kan ju så klart hänt utan att jag vet det, jag vet ju inte allt men det är så himla tråkigt hur det blir.

Jag gillar den här orkestern jättemycket och jag tycker han som slutat är trevlig, kul och bra! Tycker om honom.
Ser fortf fram mot att se dom i Malung, kommer att sakna X men vikarien som varit och jag hoppas är med då är en av dom som C gjorde sin prao med i 8an tillsammans med en medlem till i det bandet så ser fram mot att få säga hej o kramas där med.
Men jag tycker allt det som kom fram igår och idag är så himla tråkigt! Framför allt hur pressen nu skriver om det och hur gamarna skriver om både honom och bandet.
Eller är det som en kollega till dom skrev, att all reklam är bra reklam?