När vi är på en kryssning eller nån enstaka gång på ett dansställe så försöker jag i den mån jag kan verkligen vara så lite i vägen som möjligt.
Jag har ju varit dansare själv i en himla massa år och skulle till exempel aldrig komma på tanken att rulla ut på dansgolvet.
Jag försöker sätta mig vid ett bord och vi tar alltid bort och fäller hop rullstolen där det går. Måste jag ändå sitta kvar i den brukar jag, eftersom jag kan det fälla upp fotplattorna och dra in benstöden under mig. Allt för stt ta upp så lite plats som möjligt.
Det gjorde jag också där jag satt i den på kryssningen i cafet. Var jättenoga med att inte sitta på eller ha något över dansgolvet men jag ville ändå sitta där för att se orkestrar och dansare. Ni andra får ju stå där och lyssna varför skulle inte jag kunna sitta där?

Och jag förstår mig inte på dom som måste ta i rullstolen när dom går förbi, eller ännu värre står bakom, håller i handtagen samtidigt som dom står och diggar. Varje rörelse känns så där tre gånger mer då man sitter i den. Eller som en kille igår som går förbi, tar tag i handtaget och låser bakbromsen, det såg inte ut som ett misstag eller så utan han tog bara om det och tryckte upp bromsen.
Jag har ju bromsar på hjulen jag alltid låser själv. Bakbromsen är till för den som rullar inerförsbackar och så.
Hade jag nu inte kunnat vrida mig eller använda mina armar hade jag inte haft en chans att komma därifrån om jag varit själv.

Så snälla går ni förbi en rullstol med en person i, även om det är trångt. Rör den inte, sparka inte på hjulen och försök aldrig flytta den utan att kommunicera med den som sitter i. Man kanske rent av kan vänta 2 sekunder om man möter någon bredvid en rullstol.

I måndags fick jag ett mail från Vikingline med ett väldigt förmånligt erbjudande om vi kunde kryssa redan dagen efter. Det är dansbandsvecka ombord och 2 av våra absoluta favoriter var med bland dom 8 orkestrar ombord.

Vi är ju pensionärer så vi tänkte att det är klart vi kan.
Inte så smart kanske efter att ha haft kalas för dottern i helgen, men ändå. Å den var ju nästan gratis.
Hörde med E om kaninvakt och hon kom. C va inbokad på samma kryss sen länge och åkte med kompisar, såg henne knappt förrän vid hemgång då hon och A åkte med i bilen.

Parkerade bilen ombord, fick en hytt högt upp i båten. Vi åt en god middag med ett glas vin till. Då kände jag att det var ju det här vi behövde efter helgen.

Jag dansar ju inte längre men njöt av fin musik och skrattade åt damerna som såg till att min man blev ordentligt svettig. Träffade många vänner och bekanta och fick se en fantastisk show med Wizex " I Folkparkernas Tjänst" fina gamla låtar sen 40 år tillbaka. Bland det bästa och roligaste jag sett. Finns en längre variant dom ska åka med i folkparker i sommar och den står högst på min önskelista nu.

Såg även en dansshow med Cecilia ehrling och Calle Sterner från Let's Dance. Å Tony Irwing var därmed.

Lite mör är man allt idag, men ångrar inte en sekund att vi verkligen åkte med så kort varsel.