Första gången jag var i Hedemoraparken var på en grötfest en trettondagsafton med ungdomsringen. Skulle tro att det var i slutet av 70, eller början av 80-talet nån gång. Förutom en himla trevlig fest så blev vi tjejer lite förvånade över att vi som aldrig varit där innan fick dansa så mycket. Våra egna killar hann liksom inte med Haha!
Nöjda som 17 med kvällen åkte vi hem. Tog ju ett par timmar.

Min kompis och jag pratade om kvällen och beslöt oss ett par veckor senare för att åka upp igen, ensamma. Den kvällen blev minst lika lyckad och trots att bara en handfull kavaljeer från festen var där fick vi ändå dansa hela kvällen. Nu med nya killar också som inte var folkdansare. Och så var det där sen, och är fortfarande. En helt annan mentalitet än här nere.

Vi åkte ofta dit ett helt gäng sen och skapade lite traditioner, som fika på hemvägen, alltid på macken i Heby. Den var ju stängd så dags men vi tog med eget.

C frågade mig för några v sen om jag skulle med upp dit den här söndagen. Hon vet att jag gillar Streaplers och hon vet ju sen innan att jag gillar Hedemoraparken. L och jag åkte också dit ibland och säkert har hon varit med också.

Så i morse vid frukosten fixade jag som traditionen kräver, matsäck i form av mackor med stekt ägg, frukt och dricka. Hon dricker inte kaffe så jag gjorde inte bara till mig heller.
Vi åkte härifrån vid 14.30, dansen är mellan 17-21. Himla bra tider om du frågar mig. Vi åt på Valbodonken. Bara för att slippa gå ut i regnet. Haha!
Åkte efter GPS och blev lurade av den, blev en rejäl omväg runt Stjärnsund bl.a och vi missade första dansen. Eller hon gjorde, jag sitter ju bara och lyssnar. Vi fick ett bra bord iaf och hittade ett ställe vi kunde ställa rullstolen hopfälld på.
Hög medelålder, inte många under 50. Överskott på karlar, det är inte så vanligt. C hittade några yngre hon kände och sin kompis Anna som var där också. Hon dansade mycket. Jag satt och lyssnade och folk som gick förbi eller vilade en dans pratade lite med mig. Det är man inte så van vid. Det som var kul är att han som arrangerade grötfesten för många år sen och som vi kallade för Icahandlaren, för att han var det Haha! Han var där, vi har ju setts där under alla år och han kände igen mig nu med. Han kom och pratade en stund.

I pausen fick vi sällskap vid bordet av ett par, han från Uppsala och hon från Mora. Dom hade åkt halva vägen var kan man säga. Lite äldre men som var ute mycket, mest på sommaren men vintertid även i Hedemora. Vet inte om dom var ihop eller bara kompisar.

Allt trevligt har dock ett slut, hade spetsat in mig på att köpa deras jubileumsskiva men den var slutsåld. Dom kom direkt från jobb i thailand, hade spelat norrut nånstans igår och så det här giget. Dom får ju nya skivor så småningom men dom ska ju tryckas upp först. Nu skulle dom iaf hem till familjerna och vara lite lediga.

Då C och jag kom ut till bilen hade hö halvljus gått sönder. Så blev lite prat med L i luren innan vi åkte därifrån även nu en omväg men med flit för att få åka stora vägar. Dimmigt och småregn. Åt mackan och ett päron på hemvägen, lite kisspaus vid Näsbysjön och hemma vid 23.30

Nu ska jag också krypa ner och sova! Godnatt!

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...