Mina ord och tankar

Alla inlägg under februari 2014

Av Neta - 25 februari 2014 23:42

Äntligen blev det av att gå till optikern o beställa nya glasögon, kommer att bli 4000 fattigare men det får gå.

Jag måste ju kunna se, och jag är så less på att byta glasögon så nu kommer jag ha bara ett par + terminal.

Hon rekommenderade inte mig att skaffa progressiva och det är inte första gången en optiker säger det till mig så jag var väl lite förberedd. I stället blir det bifokala, eller dubbelslipade men iaf så jag kan ha dom jämt.

Valde röda lite tjockare bågar än dom i stål jag har nu. Fick hjälp av en stylist. Dom kostade strax under 800 men jag hade ju 63% på det   trots att jag inte fyller förrän i höst men dom går på födelseår.


   

Har ju trivts så bra med min rosa Iphoneplånbok så när jag såg att den fanns i turkost så måste jag ju bara ha den   idag kom den.


 

Dom här fick jag av Elle i veckan, turkoksa fjärilar.


 

Köpte en rosa kalla idag också, tyckte den var så otroligt fin och nu lyser den upp lilla köksfönstret.


En bukett rosa tulpaner fick också följa med hem gillar den här tiden, ska ta mig upp till Blomsterlandet någon dag också och köpa lite nya växter till hallen. Har en låda på trappräcket ovanför kaninburen där jag brukar ha något hängande. (på andra sidan räcket än buren så klart)


Nu ska jag göra min dygnskoll på lägenhet, finns mest tvåor nu och finns det en trea så kan man ge sig 17 på att det är på våning 2 utan hiss    men men kanske är det just idag som "min" lägenhet finns. Håll tummen!

ANNONS
Av Neta - 22 februari 2014 01:07

Ja det föds ju iofs små sessor varje dag men den här har titeln också, kollade just på presskonferansen med pappa Chris. Så gulligt att han hade bebisens fotavtryck på underarmen.


     

Gulliga bilder hittar man om man googlar. Nu väntar vi med spänning på vad underverket ska heta, någon trodde sig veta att hon ska ha 5 namn, den liila kronprinsessarvingen har dock bara 4 så vi får väl se.

Troligt är iaf att ett av namnen blir Renate efter mormor, Silvia är ju upptaget av Estelle, det är likaså Ewa som Chris mamma heter men har också namnet Maria. Christina kanske efter prinsessan Christina som ju är gudmor till Madeleine. Liknar ju pappans namn också. Sen får vi se vilka som blir gudföräldrar, något namn kommer väl därifrån också. Spännande o sen blir hon väl en liten hertiginna av något landskap.


 

Vi bestämde oss för att göra en prinsesstårta eftersom vi skulle få lite besök ikväll, hittade den här ljuvliga tårtan bland googlebilderna.


 

Vår blev kanske inte riktigt i den stilen då, men Christine var lite stolt över sin första. Men attans va dyra de färdiga marsipanlocken är, tur man inte gör tårta så ofta   50 spänn!


Tittade på det nya programmet med Babben ikväll och gillade det. Artister som tävlar i kunskap om sig själva. Inte helt lätt att minnas alla gånger säkert, men Charlotte P klarade sig ganska bra. Trevligt familjeprogram.


Vi har fått lite snö igen, det sägs att det ska töa bort i morgon men vi får väl se. Halt som attan har det tydligen varit idag också, själv har jag inte varit utanför "dörra"


Elle var här en sväng också och kommer i morgon igen, hon har varit lite hängig och behöver vila lite. Skönt att komma hem då och inte behöva laga mat. Hon orkade inte släpa med sig nåt så därför åkte hon ner till sig och sov. Få se om hon iaf tar med sig Kiwi i morgon så hon får springa runt lite och leka med Skruttan. L ska skjutsa henne till stan för det ekade i skåpen och då hänger hon med hit sen.

Christine har blivit kanonförkyld efter en kryssning i veckan, skulle träffa en familj i morgon vars son hon ska jobba med men fick skjuta upp det.

Nu har vi ju inte varit ute på nån dans eller så på flera veckor så vi bestämde oss för att åka till Gävle på söndag. Nu ställer väl kanske Cs förkylning till det där också, synd för det är P-H som spelar, har inte träffat dom på evigheter.

Blir heller inget kalas i helgen, dom som var sjuka förra veckan är inte friska än, fick nog en influensasväng dom. Så jag får väl nöja mig med att plantera om blommor eller nåt.



ANNONS
Av Neta - 20 februari 2014 00:25

Jag har en speciell känsla för blått glas men inte vilket blått glas som helst. Koboltblått ska det vara och gärna pressglas från t.ex Glimma glasbruk. Just dom har en så fin mönsterpressning. Går bra med annat också men det får inte vara dekorerat eller försett med guldkant. Sen ska det helst vara brukbart och då använder jag det gärna.


 

Den här hittade jag på Erikshjälpen igår, en oljelampa och den är väl lite undantaget eftersom den bara är delvis färgad. Dom sa där att det var Orrefors men mina egna forskningar visar att det är SEA från Kosta. Tyckte dock om den direkt och 15 kr sved inte så mycket i plånboken heller.


 

Hittade även de här som jag definitivt inte behövde men jag kunde inte låta bli.... dom drabbade mig med full kraft. Mycket p.g.a den platta foten sen är själva glaskupan kantig, 14-kantig och inte 12 som jag först trodde, o så är dom ju koboltblå. Har aldrig sett något liknande. Offrar gärna några av dom "vardagsvinglas" jag har för dom här. Kommer absolut att användas. Har ingen aning om var dom kommer ifrån men kan ev. vara Luminarc. Bra är också att dom är låga, gillar inte höga glas.


Hittade även en ny lergryta i kartong för 40 kr med kokbok o allt, aldrig använd. Mitt lergrytelock gick sönder för ett par år sen o sen dess är underdelen en "blomkruka". Det har som inte blivit av att skaffa en ny. Saknat den ibland men nu så kan det bli skinkstek med tillbehör a la lergryta igen.


Erikshjälpen ligger på Bolandsgatan i Uppsala, man åker in mitt emot sopstationen, inte vid Ö&B utan ca 100 m längre ner så ligger det innanför verkstäder och livsmedelsgrossist. Dom dukar upp varorna så pedagogiskt så det är lätt att hitta om man söker nåt speciellt. Dom har allt från möbler till fingerborgar och dom har underbara mackor i sitt lilla café som är en hel lunch. Öppet tisd och torsd från 12 och även lördagar fr 10. Väl värt ett besök både om ni rensar eller behöver något.

Jag gillar Röda korsets second hand ett stenkast därifrån också, men där blir det lätt rörigt och trångt.


Annars fortsätter lägenhetsjakten, har även börjat kika lite på fritidshus modell mindre. Finns en del pärlor för 2-300 000 både härikring och uppåt t.ex Leksand/Rättvik. Vi är ju vana att bo i husvagn så "compact living" känns inte direkt främmande, ofta finns små gäststugor till de här torpen också. Men nåt man kan flytta in i när försommaren kommer i maj och vara i hela somrarna är tanken. Köper mig isf en scooter till privat eller kanske en moppebil så man kan åka och handla.

Kolonistuga är inte aktuellt då jag ju inte kan sköta en trädgård så.


Har varit i stan idag, dels uträttat lite ärenden men också unnat oss en salladslunch på Rixos och lite shopping, köpte med sushi hem från Sushi of Sweden.

Har snöat lite nu ikväll men tempen är precis på nollan så vi får väl se om det blir kvar. Kul för de sportlovslediga. Ska börja plantera om blommorna och ta upp pellisarna. Se om det blivit kottar i femöringarna. På jobbet började vi alltid med blommorna på sportlovsveckan och det sitter som i, till o med mamma brukar plantera om sina då    Men vi hade ju alltid färre barn då så det passade bra.


Nu är det nog dags att avveckla dagen ändå. Ha det gott alla finingar och tack för allt stöd ni ger mig, ni är ovärdeliga det ska ni veta. Svarar er på mail som vanligt, har bara varit lite mycket nu ett tag.



Av Neta - 14 februari 2014 23:49

Har ni fått dussintals med rosor av era kära idag? Eller fick ni köpa era rosor själva? Det skulle jag få göra om jag skulle få några, precis som jag fått göra på födelsedagar, bröllops o förlovningsdagar. Ibland har väl L köpt en blomma under påtryckning av ungarna men det är inte fler ggr under dom här 30 åren än att dom ryms på mina fingrar. Julklappar har jag väl aldrig fått och de senaste åren har jag skrivit bara mig själv som givare till tjejernas presenter för det är ju så det varit.


Mina 50 och 60-årsfester har jag planerat och ordnat med hjälp av barn och kompisar, Leif har hjälpt till på dagen de skett men det är också det enda. Kryssningen vi åkte på på på själva dagen av min 60-årsdag ordnade tjejerna och Ann-Britt.

Ändå fixade vi hans fester både när han fyllde 60 på lokal och nu när han fyllde 70 här hemma.

Varför gjorde jag det? Jo jag tycker man ska fira det man kan, livet är kort och man ska ha kul på vägen och en fest piggar väl upp och jag som älskar när folk kommer hit har njutit ändå. Jag tycker också det är kul och viktigt att hålla på den traditionen.

Sen gillar jag ju att vara festfixare, var kanske det jag skulle sysslat med.

Har ju ofta varit den som tagit initiativ till olika överaskningar och fester i kompisgänget, vi hade ju en stor sommarfest i Siggis varje år också då folk kunde komma med sina tält och husvagnar några dar innan och stanna några till om vädret var fint. Dom festerna saknar jag verkligen. Vi började med fika, sen bad o lek vuxna mot barn, och sen tändes grillar och bord dukades, allt knyt, var och en dukade sitt eget bord som sen blev ett långbord eller två. Alla barn som är vuxna nu minns de där och pratar ofta om dom.


Så klart är det här inte enda anledningen till skilsmässan men det är en stor del av orsaken. Att aldrig få uppskattning för det man gör är väl också en stor del. Att nonchaleras och inte få hjälp med det som är viktigt för mig och som jag mår bra av som blommor och trädgård har också svidit, "Kan du inte fixa dina blomdjävlar kan du ju inte ha några, så enkelt är det" är det jag fått höra. Så jag har när jag varit som sämst och inte kunnat ta mig ut fått se på när mina fina blommor som normalt prunknar, bara vinar ner och dör av torka, eller blir kvävda av ogräs.

Jag är trött på att nonchaleras, tas för given, trött på att ge och aldrig få nåt tillbaka. Trött på att aldrig få stöttning, trött på att inte få hjälp ekonomiskt fast han nog kunnat ta över en del av mitt. Fått avstå mkt som nya glasögon, tandläkare m.m Jag har ju bara jobbat halvtid, ändå har jag ju gjort det för att ta hand om våra gemensamma barn så att  han kunnat jobba heltid.

Nu när vi säljer ska han ha 30 000 av mig tycker han för att vi med huslånet löste mitt studielån. Det var på 6 000 och vi har ju liksom ägt det här tillsammans och haft lånen gemensamt och jag har på min halvtid fått betala alla hushållskostnader + data och telefon (han ringer ju nästan aldrig) så även om lånen dragits från hans lön så har han ju inte överlevt utan mat iaf. Undrar just hur mkt han ska betala mig då isf för 30 års kost    Eller för bilkostnader som försäkringen för den är min. Det är ju så löjligt så det finns inte. Varenda kryssning har jag betalt också och de flesta danser, all bensin och parkering från och till, annars hade jag aldrig kommit ut på nåt, han har ju inte råd stackarn.

Ja den här dagen har verkligen kännts som ett hån.


       

Men vi har en födelsedag i faggorna, Christines, och även om det inte kommer så många så är det iaf lite festfixardags både nu i helgen och förmodligen också nästa då några insjuknat och inte kan komma nu i helgen.

Elle kom hem idag och hade gjort en fin hjärtkaka iaf, men det här med att duka fint och göra en 3-rätters som jag brukar, så blev det inte. Orkade inte! Inte ens för tjejernas skull.

Men vi gjorde egna strips och åt ostfyllda chickybits från Lidl som var jättegoda, hela kycklingbitar men ost som i en ficka, panerade så klart. Riktigt fina. Tog fram lite räkor också till senare.

Jag hade köpt lite chokladbitar i hjärtform iaf, och Christine har gjort hjärtbullar, och de 4 röda glashjärtanen åkt fram. Dom används under advent, jul och den här dagen, står som en blomma.


Men nu är dan över och jag längtar bort mer än nånsin, men det är tyvärr svårt o hitta hyres som passar både plånbok och omständigheter. Tycker jag är värd att må bra faktiskt dom här sista åren jag har kvar. Som en kompis också sa, "jag saknar dig som du var förr" rolig, glad och sprallig var jag tydligen för en evighet sen.   


Ja det här blev mer gnälligt o mer avslöjande än vad jag tänkt men vem bryr sig, inte jag iaf. Orkar inte!





Av Neta - 14 februari 2014 02:21

Jag tänker på Emil 19 år, han försvann från Uppsala central på nyårsnatten. Det har återigen draggats efter honom i ån i 2 dar men inget funnet.

Både polisen och Missing peopel har letat. Inte ett spår, ingen har sett honom sen 6-tiden på nyårsdagens morgon. Sista bilderna är från övervakningskameran på centralen i Uppsala.


Vad kan man tänka sig att en 19-åring som missat tåget gör? Försöker han ta sig tillbaka till festen han kom från eller går han omkring? Vad är det som säger att han just gick mot centrum och ån när han kom från St Persgatan nära Kvarngärdet.

Försökte han ta sig ut till motorvägen för att lifta hem? Ja någon måste ju ha sett honom eller mött honom.

Har han sökt skydd nånstans och blivit instängd? Frusit eller svultit ihjäl? Blivit utsatt för misshandel och mord? Eller lever han och är tillfångatagen av någon? Försvunnit frivilligt?


Ja frågorna är många och riktigt otäckt är det när man har barn i samma ålder. Hur reagerar man som förälder? Det här är ju det absolut värsta man kan vara med om. Ovissheten kan ju inte vara hanterbar.


Så klart man klarar det, man har liksom inget val,  men till vilket pris?


Låt oss för guds skull hoppas att han snart hittas, död eller helst levande!

Av Neta - 11 februari 2014 23:48

För vissa av er var mitt förra inlägg lite känsligt.


När tycker du det är dags att släppa taget då?

 

Succesivt så klart. Sen är det väl olika hur individen är. Jag släppte nog sonen tidigare än yngsta dottern.

Men hon har alltid varit mörkrädd så det har blivit naturligt. Hon vill fortfarande gärna bli hämtad om hon inte har sällskap på bussen. Sen pratar vi i mobilen med varann när hon går själv på kväll eller natt.

Det spelar ingen roll om det är kompisen på andra sidan byn eller om hon går i stan, hon vill bli hempratad. Händer att hon ringer från bussen också om natturen är stökig. Ibland vill hon bli mött vid nattbussen fortfarande. Å så klart ställer vi upp på allt det.


Har dina barn kommit hem fulla?


Jadå det har hänt men inte aspackade utan mer fnittrigt. Jag har tidigare "hotat" filma dom i det läget så jag tror dom har passat sig   Dottern åker numera också på kryssningar med kompisar och visst dricker dom. Det gör hon även när vi är med men säger, och det får man ju lita på, att hon inte vill bli för full. Hon var rejält bakis efter sin student men då var festen här, enda gången jag sett nåt sånt.

Däremot har jag varit stenhård på att ingen dricker i det här huset om någon under 18 är med. Dottern fyllde tidigt på året o vissa kompisar sent.


Menar du på fullt allvar att du ringt upp dotterns kompisars föräldrar? Hur blåst får man bli?


Ja och dom har ringt mig också. Anser oss inte särskilt blåsta. Det var väl mest på högstadiet innan dom började gå ut och åkte hem till varann, då kollade vi om någon vuxen var hemma eller skulle komma hem annars blev det stopp. Lika de gånger när "alla andra får" vi var några mammor som satt i system att kolla med varann.

Var några fester häromkring som spårade ur, mycket var förstört när föräldrarna kom hem.

Glad att jag aldrig behövde uppleva det. Några ggr gick vi ner till pizzerian eller på bio men kom ju hem hyfsat tidigt. Iaf dotterns kompisar accepterade det där ganska fort för det blev ju lika för alla.


Sonen umgicks i sitt dansgäng med kompisar vars föräldrar vi kände o dom var aldrig här vad jag vet, vi hade ju småbarn då. Lika där, bor man som vi så skjutsar man o sen körde han ju....

Ingen av mina har heller varit härute "på byn" särskilt mycket, dom har haft sina intressen och kompisar som dom varit med och hos.

 

Vad tycker du man ska göra då, spionera?

 

Ja iaf råka gå/åka förbi lite då o då. Delta i vuxenvandringar om ens egna är på de ställena.


Du tycker alltså på fullt allvar att man inte ska lita på vad dom säger?


Man ska föra en dialog iaf och även ifrågasätta, gör man det och det kommer fler förklaringar ska man verkligen kolla. Man märker ganska snart om dom ljuger.


Har dina ungdomar fått alkohol hemma?


Ja det har dom men ingen har varit särskilt sugen, smakat och sen oftast hämtat en läsk ist.

Jag vet att detta inte rekommenderas men för oss har det blivit avdramatiserat på så vis.

Vi dricker ju själva men har sällan eller aldrig blivit riktigt fulla när dom varit med. Tror på nåt vis att dom, iaf tjejerna, tagit över vårt sätt att dricka. Sonen har jag hört att han spårat ur nån gång men det lämnar jag numer till hans fru   litar på att hon säger till när och om hon skulle behöva hjälp. Hon dricker för övrigt inte särskilt mkt själv.



Av Neta - 10 februari 2014 22:50

Beror det på oss vuxna att barn & ungdomar idag inte lär sig skillnad på rätt & fel eller ditt & mitt?


Har föräldrar idag så hektiska liv att när man väl är ledig så tycker man det är skönt att ungdomarna försvinner ut och man får vara i fred? Orkar man inte bry sig i vad dom gör eller var dom är?

Jag bor i ett samhälle där utbildningsnivån på föräldrar är hög, en av dom högsta i vår kommun. Borde man då inte fatta att ungar som får fara "vind för våg" kanske inte har det så bra?


Är det lättare att rycka på axlarna och tänka "Det där går över" eller "Så där har ungar i alla tider gjort och det är inget att bry sig i" än att faktiskt tala om vad som är rätt eller fel? Ja så klart det är men är det så smart?


Hur kan man gå och lägga sig, åka bort, supa till eller vad det nu är man gör utan att veta var eller vad avkomman är och gör?

Det här gäller ju så klart inte bara orten där jag bor utan generellt överallt, kolla bara t.ex i städerna under en festival eller i Uppsala på Valborg.


Upphör ansvaret hos dig för att ungen fyller 18? Ja kanske i lagens mening men moraliskt då om hen fortfarande bor hemma hos dig, blir försörjd av dig och faktiskt går i skolan fortfarande?

Skiter man i sin unge och tänker att konsekvensen av sitt handlande får hen ta själv?


Var går gränsen mellan busstreck och skadegörelse? Polisen på twitter där jag följer både Uppsalapolisen och Sthlmpolisen skriver ibland "ofog" för ett ärende. Vad är ofog rent juridiskt? Är det det nya namnet för busstreck?


Är det "bara ofog" att sparka sönder eller spränga postlådor för folk? (Hänt lite här o var, vid 2 tillfällen här o för grannar)

Stjäla en hund för en äldre dam och ha lite kul med innan man släpper den långt ute i skogen bland vilda djur? (Den kom aldrig hem)

Klippa upp ett lås på en rollator i ett cykelställ och åka med den i slalombacken tills den inte håller ihop längre o då bara lämna den där? (En 82-årig dam blev låst till sin lägenhet och kunde inte ens gå ut för att slänga sopor eller handla sin mat)

Panga rutor med äppelskrutt mitt i natten? (Hänt även oss)

Köra och sladda med sin Epa eller bil som man fixat ljuddämparen på, (låter alltså mer än en vanlig bil) till 3-4-tiden på morgonen mitt bland hus och folk bara för att det är kul?

Lika med mopeder, köra på trottoarer och gärna stå och varva utanför hus efter midnatt? (vardagsmat här)


Ja det här är bara en bråkdel av det folk (inte föräldrarna då va?) klagar på i de forum som finns för orterna runt vår stad.

Dom modiga vuxna som verkligen vågar sig ut och försöker prata vett i ungarna möts av svordomar, könsord och direkta hot, i nåt fall har det också förekommit misshandel. Gör man om det då? Nej knappast!


Var är föräldrarna? Kan man alltid skylla på grupptryck? Ska man inte kunna kräva av en högstadie eller gymnasieelev att hen ska kunna tänka själv? Se konsekvenser av sitt handlande?


Jag har på riktigt hört föräldrar säga "Nej inte min XXXXXX hen är med sina kompisar, dom far inte på byn o busar" och då har både vuxna och barn sett just den ungen "in action" och många jämnåriga säger sig också vara "rädda för att möta hen"

Hur mår hen? Har hen ett tryggt hem?

eller en pappa säga "Ja men sprängt brevlådor har ungar gjort i alla tider, det är inget att hänga upp sig på" Får hans barn lära sig rätt o fel? Vad sänder den föräldern för signaler? Är den pappan en bra förebild?


Vad hände liksom? Är det konstigt att världen idag ser ut som den gör?

Vad slutar det med? Ja förmodligen och förhoppningsvis mognar dom här ungarna också eller är det de som inte sker?

Vad händer med vuxna som inte haft förebilder som barn, en trygg uppväxt eller närvarande föräldrar?


Ja det här var lite tankar efter att ha läst lite olika s.k "gnällsighter" , där det för övrigt även gnälls på lösspringande katter, okopplade hundar och folk som inte tar upp hundskit.

Även det handlar väl om den här frågeställningen eller?


Känner mig unik som har sett till att jag vet vart mina ungar varit eller gjort, (tjatmorsa om ni frågar dom) tagit kontakt med och konspirerat med kompisars föräldrar mer än en gång. Dom skulle bara veta   Uppmuntrat intressen och lärt dom rätt & fel, ditt & mitt.

Därmed inte sagt att dom alltid varit eller är små änglar, men nära nog   och jag har iaf de få gånger incidenter skett som kommit till min kännedom sett till att dom fått ta ansvar för den handlingen och ställa till rätta då det gått eller bett om ursäkt.


Så gammalmodig och töntig är jag! Vet att en del tycker jag hållt väl hårt i dom men kolla resultatet.

Av Neta - 10 februari 2014 00:35

Ibland är det skönt att bara ta dan som den kommer och det är vad jag gjort idag, jag har lagat mat men inte så mycket mer.   

Sov länge och började med frunch framför TVn och skidåkningen. Sen blev jag liksom kvar där. Kollade reprisen på dokumentären om tvillingarna som var med i Skavlan i lördags. Christine var ju med på inspelningen och pratade så mycket om tjejerna, sen såg vi dom ju i programmet men mycket var tydligen bortklippt.

Häftigt öde iaf, tänk om inte norskans gubbe mått dåligt den där dan, då hade dom redan varit borta när amerikanarna kom. Dom hade aldrig träffats. Och vad var det som gjorde att mammorna köpt nästan lika klänningar åt töserna, en i USA o en i Norge? Tack vare dom gick ju amerikamamman fram till norgemamman o då upptäcktes likheten.

Skrattade också gott åt den amerikanska pappans fascination över Norge, "Om det här var i staterna skulle det vara en nationalpark och man skulle få betala för att få gå in" kanske inte konstigt att dom åkte tillbaka redan på julen det året. Hur dom också fascinerades av av lugnet o känslan av att bara vara.   

Ja jag hoppas dom som gjorde dokumentären fortsätter följa tjejerna som ju är 11 idag. Ska kolla om det finns en hemsida kanske. Har ni inte sett programmet så gör det.


Ja sen kollade jag på de 112-program som sänts i veckan, brukar försöka göra det. Tycker det är bra att dom även sänder ett program där dom drabbade p åett eller annat sätt kommer till tals.


Ja sen va det dags o laga mat o kolla på "Så ska det låta" och grina lite framför  "Spårlöst" Satt inte på datorn förrän vid 23 men har ju luren att kolla i.


Veckan som kommer är det en himla massa födelsedagar, svärdottern fyller 40, en kusin till ungarna och en kompis samma dag, en annan kompis på "Alla Hjärtan" och Christine ska firas på lörd då hon ska kryssa på söndag. Matilda ska fira senare med Johnny men dom andra får man väl försöka få in.


 

Ikväll gjorde C semlor till efterrätt/kvällsfika på sin grädde. Märker också att jag mår bättre av den, är lättare på nåt vis men hon hade väl mycket på så jag fick ta bort hälften ungefär. Den är helt mjölkproteinfri men smakar inte konstigt som jag tycker hennes mjölk gör.

Men så gulligt hon dekorerade dom. Jag brukar ju annars vara stenhård på att inte äta någon förrän rätt dag, 4 mars i år, och det brukar väl bli bara den o möjligen nån till. Men vem kunde motstå det här gulliga.


Händerna frågade någon om och dom är mycket bättre nu när det inte är så kallt lite torr mitt i handflatorna men har fått tillbaka fingertoppskänslan. Värken i foten kan tydligen komma och gå men just nu är det hyfsat.


Funderar på att nu när det inte är så mycket snö om jag ska våga ta ut scootern, har ju åkt i lite slask o på is så vet att det funkar på "platten" iaf, ger mig kanske inte uppför åsen men kan ju få lite frisk luft iaf, är dålig på att gå ut på vintern. Blir bara stadsresorna o det man åker iväg på. Få se om jag vågar, kom gärna hit o dra ut mig Marianne!   


Jaha ska man gå en snabb bloggrunda innan man ska sova, kolla kompisarnas iaf så man inte missar nåt   


Ha en bra vecka all finingar!

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Mina ord och tankar med Blogkeen
Följ Mina ord och tankar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se