Just sett en dokumentär om en kändisfrisör i Sthlm, en syriansk kille som är gay. Han har inte levt med nån silversked precis även om han är framgångsrik i sitt yrke.
I det här fallet söker han acceptans av sin far, och fadern vill nog gärna men är påverkad av *folk*. Mest egna vänner, modern och syskon däremot har accepterat honom helt.

Han levde med en kille som helt plötsligt inte vaknade en morgon. Dom hade varit på ett bröllop kvällen innan, och på hemvägen pratat om att dom nog också skulle gifta sig. Så vaknar han inte mer sen.

Efter många år träffar han en ny kille och dom gifter sig verkligen, ett äkta syrianskt bröllop. Där alla är, även hans f.d svärmor men en fattas. Hans pappa. Han sitter hemma och gråter för han vill så gärna vara där. Men påverkan av de s.k vännerna gör att han inte tycker att han kan. Mamman gråter i det tal hon håller.

Men den lyckan varar inte heller och efter 6 år är Bobby ensam igen. 45 år och vill jättegärna ha barn. Funderar nu på hur han ska lösa det ensam.

Men det finns så fruktansvärt mkt fördomar därute, grundat på rädsla och ingenting annat. Nåt som är främmande och läskigt!

Har också en känsla av att det är mest fördomar mot killar, lesbiska tjejer har mer acceptans.

Jag hade homosexuella föräldrar på en av förskolorna jag jobbade på. Då fick man ju på ett naturligt sätt prata i barngruppen om att familjer kan se annorlunda ut. Å det var ingen unge som reagerade nämnvärt över det, så var det ju bara!
Men föräldrar, inte alla så klart men det fanns dom som knappt hälsade på homoföräldrarna och ignorerade deras barn. Hur är man funtad då? Vuxna människor som så klart förde över det här till sina barn. Nån ville ogärna ha sitt barn i samma grupp som barnet till homoföräldrarna. Något vi så klart struntade högaktningsfullt i.

Men varifrån kommer rädslan som i sin tur kan skapa äckelkänslor och homofobi? Att det finns fortfarande 2022.

Man blir den man blir och måste få vara den man är! Det är ju inget som försvinner!
Jag ser på riktigt ner på homofober. Tragiska människor som måste ha nån intelligensstörning.

Nog om detta!

Idag har jag mest lyssnat på min bok, tvättat och lagat mat.

Plågade mig själv med att skala 3 potatisar för jag ville ha mos till mina korvar. Hittade broccoli i frysen och tänkte först göra moset med den i men ångrade mig. Så nu har jag ont i hö hand, men det var gott m mos.

Nu ikväll åt jag först några bresolaskivor som dom var.

Sen en liten bit av blåbärspajen och chokladglass, det är ju ändå söndag! Haha!

Såg det nya programmet seecret singers. Lite kul tycker jag!

Nu ska jag iaf gå isäng!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...