Har så ont, började under den tiden vi åkte till sjh varje dag men då ignorerade jag det. Just det här att flytta mellan rullstol och bil sabbar mina knän jättemycket. Är ju ben mot ben. Tänkte sen att det går väl över när vi inte åkte så mkt längre. Men tvärtom, sakta men säkert blir det värre.
På en skala 1-10 är jag nog nu på 8-9 iaf. Förstår att jag måste till en ortoped men jag har inte varit på sjukhuset sen den dag Elle dog och jag får panik bara jag tänker på att åka dit. Gör det bara inte!
Op är inte aktuellt och inte nya leder heller då. KMen måste ju få lindring på något sätt. Kan inte ha det så här längre. Kan man få kortisonsprutor?
Har inga starka värktabletter kvar utan kör på 1 ipren och 2 alvedon. Inte så stor skillnad. Värst är hö men nu börjar vä med. Tur att jag har trygghetslarm för snart kan jag nog inte stödja på det längre. En enda sovställning funkar, i natt hade jag tur. Sov i samma ställning i 6-7 timmar. Tabletterna på nattduksbordet och får ligga o vänta minst 30 min innan jag vågar gå upp. Sen när jag går så gör det inte jätteont längre, nere på 6 kanske. Men så fort jag sätter mig eller ligger ner igen är det kört.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...