Nyår är ju den dan som Elle och jag firat hop efter skilsmässan. Även om vi varit tillsammans alla andra dagar som Valborg och annandagar m.m.så firade vi ju verkligen nyår. Tog fram nyårslådan och dukade med allt i silver, bytte dukar, tände silverlyktor. I Tierp tog vi mat från Gästis ena året och TP det andra. Här där sånt är dyrare har vi ist lagat maten själva.
Nu kommer jag inte ens att ha sällskap, ingen i familjen har brytt sig i mig. Dessutom är jag ju rasslig. Så jävla ledsen och kommer att sakna henne och vår lilla tradition massor.

Har varit rasslig sen lucia. Har ingen lust eller ork till någonting. Känner hur väggarna börjar luta över mig. Så trött på lägenheten. Frågade C om vi kunde åka på nån utflykt nån dag då hon var ledig men hon påstår att hon jobbar varenda dag. Är det ens tillåtet?

Vill inte åka med den där jävla färdtjänsten. Skulle vilja åka till en annan stad och göra nåt, gå ut och äta eller va som helst. Turista lite. Skulle behöva det, då kanske nyår skulle kännas lättare sen.

L ska ju på dans om han blir fri från sin hosta. Är ju på span. Annars ska han va hemma och då kan jag ju prata med honom i luren iaf. Han har haft det jobbigt med sin sorg nu också. Det hade varit tungt då han åkte härifrån via graven och när han säger det då vet man att det verkligen är så. Han är ju inte den som pratar så mkt annars.

Men det har gått ett år sen hon började kämpa nu. Försökte förtvivlat få hjälp med sin bihåleinflammation men togs inte emot nånstans. Sen gick det ju för långt och hennes inre organ tog stryk av cortisonbristen. En sketen jävla bihåleinflammation. Och vi visste inte att det var så illa. Hon sa ju bara att hon inte orkade nåt och ville vila och det är klart att vi respekterade det. Inte ens en pencillinkur hon fick av en nätläkare hjälpte ju. Det hade redan då gått för långt och där slutade hon kämpa, orkade väl helt enkelt inte. Å vi fattade inte hur illa det var. Fattade inte att magvärken var njurar som gav upp. Tro mig det känns, den maktlösheten man känner, det dåliga samvetet, men hur skulle bi kunna veta? Tror vi känner så allihop i dagarna nu.

Tog iaf ett test för att kunna utesluta corona igår, ett med svenska instruktioner. Å då har ju ingen av oss det.

Vill inte åka till nån heller som inte är familj. Inte ha nån här utom dom isf men nu blir det inte så. Grannen S tål inte hyacinter och kan inte äta vanlig mat.
Tänker inte ens handla. Orkar jag så har jag mat i frysen. Hade väl önskat att L kom tbx men han har ju planer och hade han inte det så är det många mil. C ska fira med Kompisar till M. J firar alltid med samma personer. Mamma är ensam men hon orkar nog inte heller.

Så jag ställer in nyår helt. Kollar kanske på TV från 12-slaget.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...