L har körförbud på bilen, ombesiktade ju inte idag då det var sista dan. Betala 300 och ändå få spansk flagg var han inte så intresserad av. Nu ska han få ha Cs ett tag så i helgen måste dom åka upp med den i varsin bil. C måste ju ta sig hem med. Sen får han väl ha den tills det lyckas med hans bil. Han har kostat på den många tusenlappar bara senaste året då han bytt turbo på den också och en massa smågrejer så skrota den är inte aktuellt.

Jag mår ju inte heller bra, värken tär både fysiskt och psykist, jag har inte lust med nånting. Ska få en tjej som kommer och städar på månd och skulle behöva göra lite åtgärder innan dess men jag klarar det inte. Det går bara inte, jag är helt enkelt för slut för det.
Händer också så mkt kul både härrunt och i Sörmland som jag vill åka på, skulle verkligen behöva få drt, men ingen har lust *att släpa på mig* det mår man ju inte bättre av precis. Bara konstatera att man är en belastning.

Inte av att få höra av Mr X att han inte minns dom roliga sakerna vi gjort eller där vi varit som familj med barnen heller. Kom fram vid en diskussion om Nyköping när han var här. Så mkt betyder hans barn för honom alltså att minnet med dom raderats. Jag fick bita ihop rätt hårt för att inte bryta ihop. Å det säger han på ett sätt som att *det spelar väl ingen roll* Huvudsaken var att han kunde berätta att där har han varit med sin danskompis, det är viktigare.

Ja jag vet ju varför jag gick. Men i vår vänskap tyckte jag han ändrat sig, men tydligen inte. Våra år och hans barn är historia nu när han har nya kompisar. Vi och dom åren, 40 st i år betyder inget längre. Jättekul verkligen!
Vet att han börjar bli virrig, kände ju inte igen kompisar som till o med varit hemma hos oss flera gånger och som hälsade på oss i Motala på semestern. Dom var på Barva när han var där.

Men vi är hans familj! Oss och det vi gjort, det vi fått uppleva av en tråkig orsak men ändå för att E blev sjuk det ska fan sitta där.

Han kan också få nästan som raseriutbrott om jag framhärdar nåt vi gjort tillsammans rätt nyligen men som han inte minns. Så nog börjar åldern ta ut sin rätt alltid!

Ja det är mkt som tär nu. Inte bara orsakat av han.

Idag blev det så här.

Ska äta nån mer gång men nu åt jag själv. Hoppas få sällskap nästa gång.

Ja men nu har jag gnällt av mig lite. Jag läser era gulliga kommentarer men svarar inte om man inte skriver vem man är. Tycker det är ett lite sjukt beteende faktiskt. Är kanske lite förvånad över antalet läsare med, att ni orkar med en gnällig gammal kärring som är besviken på livet som blev. Haha! Men tur att jag har er kvar ändå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...