Ja nu börjar TV så smått komma igång inför hösten, så skönt för oss ensamma som ändå får lite sällskap av den.
Ikväll * Vilket liv* med Tomas Ledin, han har ju funnits med under hela min uppväxt känns det som. Han är ju 52a, så vi är ju så när som på ett år, jämngamla. Skillnaden är väl att han mer eller mindre glidit på en räkmacka, det kan jag ju inte påstå att jag har. Men han har ju gjort rätt val, det gjorde nog inte jag.
Jo yrkesmässigt och intressemässigt, men inte i privatlivet. Det märker jag nu att L och jag nog skulle nöjt oss med att ha varit vänner. Det funkar bäst så.
Skulle inte vilja vara utan honom i mitt liv, men det har fattats saker från början där känner jag nu när jag tänker tillbaka. Så klart orsakat av oss båda.
Samtidigt fick vi ju 2 underbara döttrar och som han tog sig an J, så är lite motsägelsefullt. Men livet var inte snällt mot oss. Kärleken, om den nånsin var där, dog tidigt.
Vi har ju haft ett fantastiskt liv med dansen och gjort mkt, rest omkring och gillat samma saker. Men det gör vi ju fortf, bara inte lika mkt, tänker på hur vi båda gillar Dalarna och dagen vi hade i år då. Men det funkar ju lika bra som kompisar.
Straffades vi med alla sjukdomar av att vi levde ihop av * fel orsaker*? Fick Elle lida pga oss? Sitter jag här ensam för det? Men jag kunde bara inte stanna!

Avundsjuk på alla som fortf är gifta efter 40 år och kära. Tänkte på det när jag såg hur Tomas och hans fru såg på varandra ikväll. Måste ju vara en härlig känsla. Avundsjuk på den, och på samhörigheten. Vill också! Men orkar inte starta om nån jakt.

Dermot och Ann kliver av som domare i Lets dance. Å visst har väl Tony lämnat samma besked tidigare? Om programmet nu kommer igång igen så blir det kanske med helt nya domare då. Va tror vi om det? Blir väl några av dansarna som varit med länge kanske. Bader? Tobbe? Ja tiden får väl utvisa.

Plockat och diskat en maskin idag. Skönt att hålla undan. Kom inte ut ens.

Fick en smart, nej två, en på köpet, tänger med posten. Som tången till triangan ungefär. Blir perfekt att lyfta ur formar ur airfryern med, eller som hjälp att få ur saker ur ugnen. Bra silikongrepp. Hittat på nätet.

Hoppas den funkar lika bra som jag tror. Jag håller alltså koppen i luften.

Tog reda på resterna av kycklingkebaben idag. Kokade ris i micron som jag brukar, rörde ner kycklingen kall i det heta riset när det var klart. Satt på locket och väntade nån minut. Varmt! Hade lite grönsaker kvar och vitlökssås med.

Riset kokar jag i lilla microsåskannan från TW, 1 dl ris och 2 dl vatten plus lite salt. På med locket 3 min på full effekt, sen 7 min på halv effekt. Blir perfekt. Fastnar inte som i en kastrull. Kokar ju potatis i den kannan med. Delar den 2 ggr och kokar med lite salt i vattnet 10-12 min. Färskpotatis den längre tiden. Så bra när man gör till en person.

Men herregud var tar tiden i vägen på kvällarna? Nyss slutade programmet kl 22 och nu är kl 1!!!
Har lite kvar att fixa. Tar typ 5 min. Sen i säng!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...