Isvatten, glass på hallon, avokado och kesella + lite medikamenter ska bota mitt halsonda med rekordfart har jag bestämt. Haft lite småhosta några dar då jag fått upp lite slem, började känna av halsen igår kväll. I morse kändes den helt igensvälld så upp och hämta isvatten och tog lite slemlösande och somnade om till 10.30 Fortf ont då men kände mig ändå lite piggare är jag gick upp och började röra på mig. Fick hem det här medikamenterna men törs inte ta båda, börjar med Cold zyme. Tagit 2 ggr och hinner ta en gång till ikväll.

Det här är så typiskt när jag varit på kryssning, blir nästan alltid nån känning. Blir sällan riktigt sjuk dock.

Elle kom en stund idag så hon gjorde både lunch o middag med lite hjälp till middagen. Jag har verkligen vilat idag. Tänker ta det lugnt i morgon också. Då får jag dock klara mig utan henne. C är dock hemma till runt 3 iaf.
E ska in till Ackis på fm och sen har hon och L släktforskning i morgon kväll. Då behöver hon vila emellan.

Ni är några som frågat om henne och med hennes tillåtelse kan jag tala om att hon fick en hjärntumör när hon var 7 år. Op då. Ett återfall när hon var 11, och behandling med strålkniv på Karolinska. Efter det har hon skador efter op och strålning som slagit ut hela hennes hormonella produktion t. ex. ett livsuppehållande hormon, kortisol och det som reglerar vätska i kroppen vassopresin m.fl under åren har en rad diagnoser kommit till, en del kommer och går andra är kroniska.
Hormonen bildas i hypotalamus som via hypofysstjälken postar dom vidare till bl.a binjurarna. När hon opererades skar man av hypofysstjälken för att få bort så mkt som möjligt av tumören och rädda hennes syn då den satt i hypofysen nära synnerven. Hennes kropp kan alltså inte posta hormoner, utan allt intas syntetiskt. Vikten, kroppsformen, orken m.m blir drabbat då man inte kan kopiera kroppens eget jobb till 100% utan måste hela tiden ligga ett steg före.
Fotskadan har bara indirekt med allt detta att göra, hon skadade sig vid ett fall och mjukdelarna hängde inte med i läkningsprocessen. Kan bero på kortisolbristen sa läkarna.

Men hon finns kvar, bor i egen lägenhet, precis fått sjukpension. Alla har inte den turen efter en hjärntumör, många av hennes vänner under åren har gått bort.
Hon hjälper till lite i köket på sopplunch på Kyrkans öppna förskola 5 timmar/vecka och kommer på så sätt ut lite och har jobbarkompisar som hon i sin tur åker på ett stickcafe' med varannan vecka.
Hon hjälper också till ibland på kansliet på Parasportförbundet. Länge sen nu dock då hon under en längre tid inte mått så bra och orken har varit nere i fotsulorna. Hon har inga kognitiva skador och har en utbildning i Grafisk kommunikation.

Oj det där blev långt :-). Nu ska jag ta en sista sprayning i halsen och krypa ner. Tar med mig er ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...