Är dock fortf lite bökigt på min uteplats, har heller inte tagit ut och planterat om pellisarna, måste ha hjälp med det. C kan ju bära men inte hjälpa till med nåt mer eftersom hon är allergisk. Kan inte ens ta i växter.
Lyckades ändå sitta och plantera lite idag.

Måste få hjälp med att gräva upp lite vårkragar som ska slängas och flytta lite annat. Klippa gräset på baksidan och fundera över om jag ska plantera några grönsaker typ dill och salladslök. Är ju lite mer besvärligt för mig i år att bära vattenkannor. Tror inte jag kan ansluta nån slang på ett enkelt sätt heller.

Till lunch idag blev det hallomiburgare med rödlök och tapenade. Ovan ser ni grillmiddagen med champinjoner, rädisor, sparris och tomat & löksallad. Citronsmör på fjärilskotletten. Sen det bästa av allt, svensk färskpotatis. Som man längtat efter det.
Blev lite sugen att göra fiskpaket, ska bara köpa lite örtfraiche. Att få tömma det över lite skivad färskpotatis, inte mkt som slår det.

Kollade på Lets dance men blev besviken över att Sussie inte vann. John har ju vunnit så mkt annat och hon var bättre. Men det är så det blir när amatörer röstar.

Men nu ska jag försöka sova. Blev sittandes lite för länge i soffan efterTVn.

Gör i form med löstagbar kant eller säkra den med halverade grillpinnar under gräddning.

TACOTA?RTA


1 fo?rp tortillas
ca 600 g ko?ttfa?rs
2 pa?sar tacokrydda

Stek fa?rsen i lite smo?r och tacokrydda

1 stor burk creme fracihe
1 burk ananassalsa
1 hackad paprika (ro?d blir godast)

Ro?r ihop snabbt.

4 dl riven ost

Sa?tt ugnen pa? 200 gr
Varva bro?d - fa?rs - sa?s i en form med lo?stagbar kant som man kla?tt med bakpla?tspapper. Bro?d o?verst.
Stro? pa? en pa?se riven ost ovanpa?
Gratinera i ca 20-25 min.
Servera med sallad och tacosa?s ev med gra?ddfil med.

Är så påverkad av antibiotikan, blir så trött. Men det är väl också ett tecken på att den tar. Hoppas det iaf.

C kom och hämtade mig på fm, med sig hade hon min julgran så hon fick plocka om lite i uteförrådet för att få plats med den. Gick ändå rätt snabbt. Sen åkte vi upp till Tierp för att lämna nycklarna, vi hade stämt träff med bovärden utanför lägenheten. Man får inte gå upp till kontoret så här i Coronatider.
Vi var uppe rätt tidigt så vi handlade en sväng på Ica och gick till stationskiosken för lite lunch sen.

Så fint där efter järnvägen nu när alla Oxlar och Rönnar blommar. Fick vänta på vår mat då det var flera beställningar före så det blev lite stressigt, vi hade bilen kvar vid Ica och blev 6 min sena till mötet med bovärden.
Hon var redan där och det gick rätt smidigt ändå, skrev på två papper, det ena till mig och lämnade nycklar och tag till tvättstugan. Hade väl tänkt gå in och kolla ett varv i lägenheten men hann inte. C hade ju dock kollat efter städfirman så jag kände mig rätt lugn ändå.

Världen är bra liten ändå, visade sig att bovärden bott i Bjkl på vår gata där vi hade huset både som barn och sen som vuxen när hon fick egna barn.

Sen ville jag handla lite på Lidl, så vi gick ett varv där efter att C varit in till sig och fixat lite. Hade glömt smör på Ica så hon sprang in där medans jag väntade i bilen. Sen tillbaka hit, och hon åkte vidare till Enköping för att byta bil med L, han ska fixa nåt på hennes. Sen hade hon ett möte i Gävle så hon fick fara runt idag.

Jag plockade upp varorna och plockade i en disk sen gick luften ur mig. Bad E som jobbade idag att åka runt Tibbles och köpa en sallad, orkade inte göra nån mat själv. Mutade henne med en också.

Gillar Tibbles räksallad, dom har så gott bröd till också. Hon blev kvar en stund men var ju trött hon också så gick in före Badhotellet. Jag höll mig uppe till 22 ungefär men nu ligger jag.

I morgon ska jag fixa lite på framsidan så det blir lite pingstfint.

Det var vad jag trodde flytten orsakat mig. I morse när jag vaknade förstod jag att det inte var bara det. Det var en av årets 2-3 uvi jag brukar få. När det blir varmt och när kylan kommer, då får jag det som ett brev på posten. Har inte så mkt sveda och trängningar, så mina kallas tysta uvi. Märker det först när det börjar gå uppåt njurarna och då är det bråttom att mota Olle i grind med penicillin. Måste in innan febern kommer för sen är det kört, då är det antibiotika i dropp på sjh som gäller. Varit där en gång och då är man sjuk med stort S. Slipper gärna det.

Har min husläkare kvar i Tierp, vet inte var jag ska lista mig här nu när min husläkargrupp jag hade senast jag bodde här inte finns längre. Var ju en kort tid på Ekeby, men min doktor finns inte kvar där heller. Vet inte var jag ska lista mig. Var ju bortskämd med att hela familjen hade samma sen E var 2 år. Långt före husläkarsystemet. Hon fick bröstcancer och dog tyvärr. Ville och vill fortf gå till en privat läkare.
Har ni tips på sådana så tar jag gärna emot det.

C besiktigade sin bil i stan idag så hon kom med sushilunch som vi satt ute och åt, och sen skjutsade hon in mig till närakuten. Där blev jag mottagen av en härligt go sköterska och fick träffa en läkare efter bara 30 min. Gillar det stället.

Så fint ute nu, nån gång ska jag få upp kameran uppe i kyrkbacken, idag hann vi ner.

Så fin utsikt där över slätterna både nu när rapsen blommar och sen när linet gör det.

Lite närmare.

Lånade den här bilden men inne på gården till Samariten där närakuten ligger blommade en kastanj, så fin.

När vi ändå var i stan så åkte vi upp till Maxi där jag också kunde hämta min medicin. Behövde egentligen inget men passade på med lite grillkött och lax bl.a köpte årets första nektariner och närodlade jordgubbar.

Sååå goda, har kart på mina med så kan snart plocka egna.

Elle kom in och tog en kvällsfika framför TVn när C åkte, hon gick precis. Nu ska jag strax krypa ner under fällen och hoppas på en bra natt.

Dom får gärna bli lite varmare bara, nu är det 8 gr här. Men ljuset och grönskan är ju fantastiskt nu. Satt ute på framsidan idag och bytte sen sida när skuggan kom där. Har så fint på baksidan utanför min plats, det lilla som inte har golv är inte så fint dock. ? Det får vi ordna? sa Leif jo tjena....

Är ju en liten slänt vid utegolvet. Funderar på om man skulle kunna ha en bänk där golvet ligger. 1 juni ska dom börja renovera uteplatserna, hur vet jag inte men tror väl inte att dom utökas iaf, det får man nog göra själv. Dom börjar renoveringarna längst ner i området och jag bor högst upp så hit hinner dom kanske inte före semestrarna. Ser ni Bergenian bakom golvet? Där var det först blått av sippor.

Mysigt att ha fått upp spaljéerna iaf. Ramar in lite, dom sitter fastskruvade på en blomlåda som är i vinkel. Har perenna växter i den. Bänkarna står bara där framför. Har inte orkat bära ut pelargonerna än som ska stå där på bänkarna. Hängisen på hyllan. Växterna som är där ska till framsidan. Lyktorna står på golvet i vinkeln sen. Kliar i fingrarna efter att handla växter nu.

Gjorde mig en tonfisksallad som åts ute så klart. Tog lite kylskåpsrens marinerade champinjoner t.ex va inte så tokigt att ha i en sallad. Tog även lite burksparris, vattenmelon o kapris förutom grönsaker och tonfisk. Ägg på toppen. Sen den dressingen som heter salladsdressing, men även lite press citron. Blir så gott, saknade dock svarta oliver som var slut. Måste handla.

Sovit uselt ett par nätter nu, hoppas det går bättre natten som kommer. Många tankar som snurrar. Få se vad sommaren bjuder på.

Tierpsbyggen gjorde städbesiktning idag. Vi hade tydligen glömt under kyl o frys, tar på mig det helt, hade inte en tanke. Men ringde flyttfirman som ju också gjorde extrastädet, dom ordnar det. Skönt! Hade ju två bolag så det föll väl mellan stolarna. C ska hämta mig nån dag den här veckan och sen ska vi upp och lämna nycklarna. Men nu måste det här ordnas först.

Ska nog ge mig för ikväll nu. Kl är 22.40 och det börjar skymma. Ha det fint allihop!

Tack! Märks ju att jag har vänner ändå. Ni vet ju också att en stor bidragande orsak till skilsmässan var hans brist på empati och att ta hänsyn till den situation som uppstått med mitt handikapp. Oviljan att hjälpa till så min vardag skulle bli enklare. Lägg sen till ett totalt respektlöst sätt mot mig. Tror jag grät nån gång varje dag under det sista 2-3 åren vi var gifta. Att känna att man inte är värd nåt tär. Antydningar om att jag fick skylla mig själv m.m

Sen att dra ut på försäljningen nästan ett år från aug till början av juli året där på trots att han visste att jag inte fick nåt bostadsbidrag när jag ägde en del av en fastighet. Nog för att det var mkt i garage och källare men ett år. Helt oacceptabelt! Jag levde på 300 i månaden + en kredit på 1000 kr. Men sa jag nåt om det så fick jag svaret att det sket han fullständigt i. Jag fick skylla mig själv men han har aldrig kunnat säga i vad jag ska skylla mig själv. Det vet han nog inte själv.

Jag försökte ändå hålla nån slags fasad uppe för tjejernas skull. Bestämde mig för att inte älta och bara se framåt. Gick väl så där, respektlösheten lyste igenom hela tiden, han ändrade sig inte mycket. En första hint om att det nog inte skulle gå fick jag när han började åka på dans med Margareta, jag sa väl nåt om att det skulle bli kul att få hälsa på henne om vi sågs ute. ?Kommer inte att hända? svarade han. Hur tror ni det kändes? Som om man var nån socialt missanpassad typ. Så där tryckte han ner mig hela tiden.

Dom var ju inte och är fortfarande inte ihop, hon åker med honom på danser, han kör många mil extra för att hämta och skjutsa hem henne till Flen. Han bor strax utanför Strängnäs. Nu åker dom och fikar, äter glass, går på Ikea m.m när hon vill. Han skjutsar henne till frissan och säkert till fler ställen. När hon inte ville vara med på nån städdag där hon bor ringde hon och ville ?göra nåt? Påskafton fyllde hon jämnt då åkte han från oss för att gå ut och äta med henne. Han vill ha henne men hon släpper inte ens in honom i sitt hem eller sitt liv. Men han ger inte upp, vore väl bättre att träffa någon som inte utnyttjar honom, han måste ju fatta att det är det hon gör.

Andra gången han betedde sig som ett svin var efter han varit hos mig och fixat nåt, när han skulle gå la jag handen på hans arm och sa tack. Då slog han bort armen, jag blev så chockad att jag inte sa nåt. Vi har alltså varit hop i 35 år, men jag ska alltså nu inte ens få ta i honom på ett så enkelt sätt. Helt djävla sjukt! Både han och jag är ju annars ganska fysiska med vänner, kramas gärna som man nu gör idag. Så den markeringen var ju ganska kraftig. Där förstod jag att han måste ha någon form av störning.
Nu började han sträcka fram handen som om vi var nå jäkla affärspartners. Skulle skaka hand när han gick. Det gick jag så klart inte med på. Gick undan när han skulle gå.
Samtidigt står han ju gärna och kladdar på yngre tjejer, Cs kompisar t.ex som den gubbsjuka individ han tydligen håller på bli. En av dom han gjort så med på båten är 35 år yngre än han. Snacka om att jag mådde illa när jag såg det, det gjorde tjejen också men hon höll god min eftersom vi var med. Lika när vi firade Cs födelsedag i Sandviken, då stod han och höll på så på en kvinnlig vakt samtidigt som han pratade om showen eller va det var. ist för att hjälpa C ta fram min rullstol och hjälpa oss med alla kläder och grejer vi hade. Men då fräste både C och jag ifrån till honom. Helt oförstående i sitt ego då.

Det kändes ändå rätt bra ett tag, som om han tänkt till och ville att vi skulle göra saker i familjen som var viktig både för mig och tjejerna. Kändes som det skulle funka bra mellan oss också, jag blev glad och hoppades.,Det gick dock över snabbt, samtidigt som han ändå hjälpte till ibland. Men jag blev spänd och osäker när vi sågs så för jag visste att han kunde vända snabbt. Han demonstrerade rätt bra med, åt vi ute t.ex satt han sig alltid så långt från mig det gick.
Det har även här varit mkt konstiga saker, ena stunden blankt nej för att nästa gång självklart göra det. Blev ju också en osäkerhet. En jobbig känsla av att aldrig kunna lita på honom. Mycket han lovat har han inte gjort. Fixat min dator t.ex Han tog hand om en hylla jag inte ville ha när jag flyttade hit. Står med skruvdragaren i handen när jag ber honom skruva i 2 skruvar i en trälist i köket så jag skulle få upp en redskapsstång. Då säger han bara nej! Mi o Ma var här men ändå gjorde han så. Mi skruvade upp den med min skruvdragare sen. Men att bara säga nej när man till och med håller i verktyget man behöver. Helt otroligt korkat.

Jag är ju också skilsmässobarn och jag har berättat för honom hur jobbigt jag upplevde det var att inte på ett naturligt sätt kunna umgås samtidigt med båda mina föräldrar och deras respektive. Att det var någonting jag absolut inte ville att tjejerna skulle få uppleva. Det gick tydligen inte in alls för nu har ju hans nertryckande och respektlösa beteende mot mig senaste tiden gjort att det kommer att bli så här också. Jag kan inte umgås med en person som inte respekterar mig, inte visar empati och inte kan ta hänsyn varken till min eller Elles sits. Han sover hos E på vinterhalvåret när hon behöver skjuts till jobb, men hjälper henne inte med det hon verkligen behöver mest hjälp med och inte orkar själv. Ligger framför TVn ist.
Han skulle ju också flytta tillbaka åt det hör hållet för att finnas nära tjejerna. När han träffade Margareta sket han i det förmodligen i hoppet att det ska bli något. Hon tycker väldigt mycket och han är lite rädd för henne ibland, törs till exempel inte föreslå att en annan tjejkompis får åka med på dans, för han vet inte hur hon skulle ta det. Hon har heller ingen kontakt med sina egna barn som har brutit med henne. Och kontakt med sitt X tycker hon absolut inte att man ska ha. Där sa han ifrån i början det vet jag men nu beter han sig precis så. Hjärntvättad? Jag tror det!

C åkte dit i höstas då skulle han på dans med M trots att C kom, han visste det och det var avtalat. for runt och duschade och gjorde sig klar och C fick åka de 2 timmarna hem igen. Lika förra veckan, då hjälpte han henne byta lampa i bilen men sen fick hon åka för han skulle fika med M. Hon fick inte ens nån mat. Ringde mig på hemvägen och var jättehungrig. Då var han ute med M ett par timmar bara.

Bra att han kan ha kompisar nu iofs när vi var gifta umgicks vi bara med mina i gamla dansgänget. Han hade bara jobbarkompisar på arbetstid annars. Men det finns nog bättre kompisar som låter honom umgås med sina barn i första hand. Som man kanske till och med kan få ta in i familjen som vi sa från början, inkludera ev ny partner.

Men nu känns det som allt har havererat, han bryr sig inte om tjejerna, han tänker bara på sig själv och behandlar mig som om jag vore nåt katten släpat in. Han mår förmodligen bara bra de få stunder han får umgås med M.
Det är tråkigt men om jag ska vara ärlig har det här legat i bakhuvudet på mig hela tiden att det kunde bli så här. En människa kan inte ändra sig hur mkt som helst. Jag känner ju honom bättre än alla andra och inser att det är bara att ge upp på honom om vi ska må bra. Tråkigt och jag är skitledsen över att vi inte kan vara vänner och att han inte klarar vänskap med fler än en i taget tydligen. Att han inte kan stå upp för sina barn och att vi inte kan fortsätta umgås. Göra kul saker ihop så tjejerna, då framför allt E vars sjukdom gör att hon har svårt för förändringar kan få känna att även om vi skilt oss så är vi en familj.
Men karma slår nog till en dag även för honom. Då blir han väldigt ensam.

Oj det blev långt, behövde nog skriva av mig. Ni behöver inte tycka nånting, det kommer inte att ändras. Men jag vill att alla ska veta vilket svin han kan vara. Förstå att vi kommer att må dåligt ett tag. Sen är det ju aldrig ens fel att två träter. Men svårt att vara trevlig mot någon som försöker kuva och trycka ner en, som inte visar minsta respekt utan bara ångar på i sitt eget ego. Jag fixar det inte!

Jag mår iaf bra nu när beslutet är taget, om det ändrar sig, om han ändrar sitt beteende det kan bara framtiden utvisa. Han är ju också till åren har inte långt till 80. Och ni vet det där med gamla gubbar. Haha!