Vi tänder ett ljus för dom som miste livet idag, för deras nära och kära för att visa att vi bryr oss om och känner med dom.
Vi tänker på dom som skadats
Vi tänker på alla som upplevde detta på plats, alla som har en relation på något sätt till dom som var där och är rädda.
Vi sänder tankar, styrka och tröst.

Terrordåd i Sverige, för några år sedan hade vi skrattat åt tanken.
Ondskan är på väg att segra!

Men godheten finns också, folk erbjuder skjuts, husrum och mat till strandsatta personer.
Skolor, förskolor och fritids hålls öppna tills pendlande föräldrar kan ta sig hem.

Facebook och twitter svämmar över av kommentarer, de flesta empatiska, men också mindre empatiska. Då menar jag att man inte nämner det hemska som drabbat oskyldiga, utan mindre intelligenta typer som spyr ut galla över svartingar och invandrare och tycker att nu ska dom ut ur vårt land.
Det är ju synd att de som flyttat till vårt land, som sköter sig, jobbar och betalar skatt eller som adopterats hit som små ska behöva läsa det dom här individerna skriver. För dom skriver om svartingar allmänt, inte specifika personer. Drar alla över en kam.
Det kanske vore bättre att dom lämnade vårt land? För mig och fler med mig är dom lika störande element som dom som utför de här handlingarna.
Jag tycker de som är kriminella ska utvisas, alla andra är välkomna.

Vi var på mässan idag, då vi kom ut och satt på radion i bilen hade det här precis hänt. Man visste väl inte omfattningen då, men ju längre hemåt vi kom, ju mer fick vi veta. Vi såg helikoptrar och polisbilar med blåljus.
Det var väldigt skönt att komma hem "till landet" allt är inställt på TV och på teatrar och andra nöjesställen både i Sthlm men även här.
Ist rapporteras om detta, vi följer det med stort allvar och försöker förstå, ta in och bearbeta det som hänt.