Cancer, har fått nog av denna helvetes sjukdom. Trodde vi fyllt vår kvot i dödsfall av nära, kära och bekanta. Det börjar bli några stycken.

En jag saknar varje dag är min bror, han dog 4 månader och 4 dar före sin 40-årsdag och det går fortfarande inte en dag utan att jag nån gång tänker på honom.

Känns extra hårt när vänner till barnen försvinner i den sjukdomen, den allra första brevvännen Elle hade dog av sin hjärntumör, bara så där. Trött efter en dag på stranden gick hon för att vila när dom kom hem och vaknade aldrig mer. Jag minns fortfarande samtalet från en förtvivlad pappa, kan nästan efter 20 år återge det exakt. Tösen var 7 år.

En liten pojke 6 år, hade samma "ofarliga" tumör som Elle, samma seneffekter med hormonella rubbningar och övervikt också. Dessutom blev hans snynfält mindre och mindre. Precis som Es men i stället för att det blev stabilare blev han snart blind. Jag tror ändå aldrig jag träffat en så positiv unge som han. Dom bodde långt från sjukhuset så vi fick höra efteråt att hans hjärta inte orkat längre. Minns hur en iskall hand kramade om mitt hjärta den dagen. Samma tumör, samma seneffekter....

En 10-årig tös, hade precis börjat hämta sig efter alla behandlingar, hennes hjärntumör var "farlig" satt så den inte gick att operera men med cellgifter och strålning så krympte den. Sen växte den igen och det fanns ingen återvändo. Hennes pappa klarade inte upplevelsen utan följde med henne.... Mamman hade på 3 månader mist både dotter och man.

En 3-årig kille, son till en ensamstående mamma i vår stad. Hann inte ens klar behandlingen.

En 12-årig tjej, där vi umgicks med familjen på våra träffar, också med en farlig tumör, lurade döden många ggr men till slut orkade hon inte kämpa.

Varför bloggar jag då om det här idag? Jo fick just veta att en av tjejerna i dansgänget runt sonen avlidit. Årsbarn med honom, mamma och sambo/gift, jag vet inte vilket.

Det var ju så när vi for runt i hela landet med våra barn på danstävlingar och läger, att man blev bekant även med föräldrar och syskon. Vi gjorde pom-poms och viftade med på tävlingar, vi hade kräftskivor på läger, och bildade en föräldragrupp för att hjälpa till med att ordna bussar m.m Man blev som en stor släkt.

Så idag berättade J att en av töserna gått bort i bröstcancer som tydligen varit ett tag. Jag blev så beklämd och samtidigt kommer tankarna tänk om han... eller svärdottern... eller Gud förbjude någon av barnbarnen. Vet inte om jag skulle orka gå igenom en sån pärs igen, trodde kvoten var fylld med råge som sagt.

Tänker ju så klart även på hennes familj, hennes mamma är väl den av föräldrarna jag minns och så något yngre syskon. Vi har inte haft kontakt på många år men har mött henne på affärerna ibland och hon har alltid hälsat så glatt.

Minns tösen också, lite fnissig som dom är i den åldern, pigg och glad med lite bus i blicken.Farandes omkring med dom andra flickorna och fixandes med hår och kläder.

  Så minns jag dig M. Vila i frid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har jag gjort köttfärslimpor, 2 st. Jag får jämt så mkt skrogg på dom bara, använder ju blandfärs. Men vet inte varför det blir så. Letade ett nytt recept men blev att jag gjorde ungefär som jag brukar ändå. Gjorde var och en på 500 g färs. Sväl...

Idag flexade C ut nån timme tidigare, åkte och handlade åt mig på Maxi. Köpte lite take away på Pong och kom hit. Jag åt 4 sushi, lite miisosoppa, och en 1/2 port kyckling med ananas m ris. Har kvar 4 sushi och halva portionen, som nog var mer en h...

Det här är ett gammalt recept, vi gjorde det som nattmat varje nyår på 70-talet. Frasig, ostig gratäng som äts med sallad. Förbereds ju dygnet innan och var lätt att bara grädda av till 12-slaget. Men kan ju serveras till en som inte äter kött om den...

Hade mailat Karin vår arbetsterapeut om en grej med scootern. Armstöden var olika höga. Hon är ledig så det kom en annan som fällde upp armstöden och visade en rulle man skulle vrida på för att ställa in höjden. Hade jag kollat i pappren till scooter...

Känns nästan lite overkligt stt jag faktiskt såg ett lodjur igår. Skrev om det i vår bygrupp och sist jag titta hade jag fått 119 likes och en massa kommentarer. De flesta gratulerar och några är lite avis. Men jag har också fått veta att Uppsala...