Jag läser ganska mycket när jag kan, när inte axeln sätter stopp för att orka hålla i en bok i sängen eller ögonen krånglar som dom gjort nu ett tag.

Jag har därför en hög som väntar på mig. Vibeke Olssons (Jolos dotter) senaste om Bricken, Åsa Hellbergs böcker upptäckte jag efter hon hade gett ut Sonjas sista vilja men har dom nu i pocket. Började läsa häromdan.

Så idag kom Karin Wahlbergs andra bok om 50 och 60-talets sjukhusmiljö. Har läst alla dom andra som utspelar sig i Oskarshamnsmiljö, en stad som jag ju är i ofta så det har varit extra kul att följa kommisarie Claesson som ju bor i samma stadsdel som våra vänner, i Kolberga. Dom här är ju lite annorlunda men tror hon kommer och knyta hop säcken vad det lider.

Har henne på facebook och hon har lovat att det kommer mer Claesson.

Med den boken blev jag erbjuden att köpa Denise Rudbergs kokbok löjligt billigt. Å vilken kokbok, så tjusig.

Blev lite sugen på att göra ett Afternoon tea i morgon inspirerad av den boken.

Några jag däremot slutat läsa är både Läckberg och Jungstedt, dom skriver sina böcker så lika så har man läst några st vet man på ett ungefär hur det går efter några kapitel bara. Så förutsägbara.

Sen är jag grymt le på deckare med.

Har läst Kristina Sandbergs triologi om hemmafrun Maj nyligen men dom slutar så underligt tycker jag, tar inte riktigt upp tråden i nästa bok heller. Avslutar inte storyn.

Sen har jag läst allt Vibeke Olsson skrivit, från Romarserien, böckerna om krigen och nu alla 5 om Bricken. Hon skriver verkligen så man inte kan lägga från sig böckerna, speciellt dom från Rom före kristi födelse. Att kunna leva sig in så i en tid som det bara står om i historieböckerna, det är skickligt.

Läste alla Per-Anders Fogelströms böcker i fjol, inte bara Mina drömmars stad-serien utan även dom andra 5 som faktiskt också knyter hop dom. Vill gå en sån vandring i sommar och se vars ljusfabriken var m.m

Gillar historiska romaner så länge det handlar om folk, intressant att följa utvecklingen för kvinnans roll t.ex både för överklass och mindre bemedlade. Dom får också gärna utspela sig i en vardag i Sverige.

Sen böcker som dom jag läser nu, då man ligger och småfnissar hela tiden. Så var det ju även med böckerna om Pensionärsligan i Kaffe med rån t.ex

En man som heter Ove och dess uppföljare är väl också roliga, sägs att försäljningen av Birkarbonat gick upp i landet efter den senaste om Britt-Marie. Men skrattade högt då jag läste föregångaren med, vem hade inte velat ha en sån mormor?

100-åringen utspelar sig i svågerns domäner, han bor strax utanför Strängnäs och äger en del skog där stationen som omskrivs bl.a ligger. Extra kul att läsa då.

Väntar också på nästa Viveca Lärn, så kul att hon skrev ihop lottovinnarna med människorna på ön.

Nej nu ska jag lägga mig och läsa en stund om Sonjas väninnor.

Sov gott!