Jag har alltid ansett mig själv och ansetts av andra som varmblodig. Med det menar jag att händer och fötter sällan blivit kalla och att jag sällan frusit. Men med stigande ålder har det där ändrats och jag kan inte säga att jag vant mig vid det precis.
Numera är mina fötter alltid kalla trots både strumpor och tofflor inomhus. När jag lägger mig är fötterna iskalla och det tar ett par timmar under täcket innan dom är varma trots rörelser, tåsträckningar och att jag masserar dom. Förr var strumpor det första jag tog av mig när jag kom hem, jag gick alltid barfota inne, tog av mig strumpor i maj och satte på mig dom i oktober typ. Mitt i sommaren kan jag vara utan nu med, dagtid men inte kvällstid. Har alltid med mig ett par strumpor.

Lika om jag fryser allmänt, som idag satt jag ute lite för länge trots att det var lite svalt. Jag blir liksom inte varm igen förrän en bra stund efter att jag krupit ner i sängen. Förr blev man ju varm igen en stund efter att man gått in, det blir jag inte nu om jag inte sitter med en poncho på mig eller en filt runt kroppen.

Lika efter dusch, man är duschvarm, går ut från badrummet fuktig med badlakanet runt kroppen och blir iskall direkt. Smörjer in mig så snabbt jag kan och på med kläder men det tar ändå en bra stund innan jag är varm igen.

Det här är så ovant för mig, jag fattar ju att det handlar om avtagande cirkulation men inomhus går jag ju och rör mig hyfsat mycket ändå.

Det är ju mycket annat som händer i kroppen också, jag känner liksom inte igen mig.

Idag gick jag in i sovrummet med nåt jag skulle lägga i skåpet mitt på dan, slänger en blick på termometern på sängbordet och ser det här

I solen så klart men ändå. Det har ju stått 4 gr i flera veckor känns det som. Så jag tog så klart med mig kaffekoppen och gick ut, messade Elle som hade nåt seminarium via datorn men kom efter ett tag.

Beundrade mina lite ovanliga pärlhyacinter. Men det kom lite moln och jag blev som sagt lite kall så vi gick in efter nån timme. Kollade reprisen av Svenska Truckers. Hon gick så småningom in och jag åt varm korvlunch, aldrig fel med en eller två korv m bröd.

Fixade lite med perennerna, bar ut dom och bestämde att dom ska få vara ute nu. Ska försöka plantera endera dan. Torkade av soffbordet och la på en ny duk.
Lider lite av att jag inte fick städat i april. Fibblade lite själv men min lilla dammsugare är så tung. Får ont i handlederna.

Rev en massa morötter och la i en orange tupperwareburk, smart va? Haha! Syns ju inte missfärgningen. Men så skönt att ha färdigrivet. Den är så bra min lilla elektriska kvarn. Orkade inte göra nån riktig middag så tinade 2 skivor av proteinbrödet och stekte några köttbullar.

Lite vitlöksdressing på och en driva extra morötter. Satt som en smeck.

Såg det här på Fb. Inte kul!

Såg dock nåt som var lite kul.

Man lär sig nåt nytt varje dag. Haha!

Elle kom tbx till Lets Dance, kul program ikväll och vem som åkte ut spelade väl inte så stor roll, dom är ju tbx nästa vecka igen. Haha! Och Filip kommer ju ändå att vinna!

Nu ligger jag nerbäddad med iskalla fötter. Känner mig lite nere faktiskt. Ensamheten tär när man inte kan umgås med folk. Blir lite tjatigt med samma unge hela tiden. Vill ha folk här, grilla och dricka skumpa. Men det lär ju dröja.

När vi åkte hem igår regnade det och det hade också regnat massor under em det syntes på vägen. Från att vi åkte på 55an ungefär var det torrt och inget spår av regn fanns. Inte här hemma heller och det är mkt torrt i naturen. Regn skulle behövas här...

19 mil enkel resa och det är andra gången vi gör den ihop. Gjorde den i januari förra året också. Gillar att göra saker med L eftersom vi känner varann så bra. Gillar bilresorna också då vi ptatar om allt mellan himmel o jord. Saker vi gjort som ...

Uteplatsen är sopad. Presenningar borta. Och möblerna avtorkade och dynorna ute. Möblerna på framsidan är också ute. Bytte till dom nya stolarna på baksidan och det blev bättre. Det var dock lite för kallt för att stå och plantera så det spars ...

Förberedande samtal med prästen inför begravningen gick bra idag. Att få prata om mamma på det viset och minnas tillbaka va också lite mysigt. Man kom på hur det var när man var liten och hur det blev efter mammas och pappas skilsmässa. Vilken skilln...

Iaf ett par nätter ha ha! Så skönt att få prata av sig om allt. Känna stödet från nån som känner mig och som förstår mig precis. Han följer med mig som stöd till prästsamtalet om begravningen i morgon också. Kanske inte ända in på mötet men finns...